00:00
Du har väl inte missat att du kan följa P3-dokumentär i Sveriges radioappen? Då får du en påminnelse varje gång ett nytt avsnitt släpps.
00:23
Först ska vi berätta att en man dog idag i en arbetsplatsolycka under bygget av pendelstågstunneln Citybanan i Stockholm.
00:30
Vi ska inte ha arbetsplatsolyckor.
00:33
Vi ska komma hem från vårt arbete.
00:38
När en ny järnväg dras fram genom Stockholm dör flera personer och många allvarliga olyckor sker.
00:46
Vi kunde inte lyfta honom. Det var beton på honom och vi hade så mycket beton upp till knä.
00:52
Vi börjar med att berätta att en arbetsplatsolycka stoppade all tågtrafik förbi Carlberg tidigt i morse.
00:58
Den nya järnvägen som ska lösa problemen med tågtrafiken i Sverige blir ett bygge kantat av katastrofer.
01:04
Vad är det som händer här egentligen?
01:07
Han ville inte tillbaka. Han ville inte jobba kvar. Det var för farligt.
01:19
Du lyssnar på P3-dokumentär om döden på tunnelbygget i Stockholm med mig, Malin Marko.
01:32
Han var väldigt självsäker i sitt arbete. Han mådde väldigt bra av att jobba.
01:41
När Emilia Hägg är tonåring jobbar hennes pappa på ett bygge i Stockholms tunnelbana.
01:47
En annan blick, han blev liksom stressad på jobben men han blev typ lugnare av att få jobba lite. Då kunde man liksom hantera honom sen.
01:55
Tidigt på måndag månaderna sätter han sig i bilen med ett headset i ena örat och kör upp de drygt tio milen från Sörmländska lilla orten Skebokvarn till jobbet i Stockholm.
02:05
Han jobbade ju på ett stort företag i Stockholm.
02:14
Han var ju någon typ av chef där uppe vad jag fattar för.
02:20
Och gjorde ju betong och grejer i tunnlar.
02:26
Jörgen Hägg är en pappa som fixar det praktiska, både hemma och på jobbet.
02:32
Han gillar ju inte bra känslor, vilket jag gillade.
02:36
Så jag tror att han tyckte jag var lite jobbig där, att jag pratade väldigt mycket känslor. Men han fanns där liksom. Om jag behövde honom så fanns han alltid där. Även om han inte klarade av att prata om känslor liksom.
02:48
Om jag ringde och grät liksom så han bara löste det. Även om han inte kunde liksom finnas där på det känslomässiga planet så han fixade det på någon vänster liksom.
03:03
Mitt i det idylliska Sörmländska landskapet har Jörgen köpt ett litet hus. Huset är för litet för familjen på fem personer. Så han bygger ut det så att alla får plats. Och villan döper dem till Rössebo.
03:16
Sen byggde de en härlig familjeliv där ute med vi tre ungar. Och sen en massa djur. Vi hade jätter och får och stora kaniner och grisar och allt möjligt. Det kanske var mer min mammas hobby, men pappa han byggde väl upp det där.
03:40
Mycket liv liksom.
03:42
Körde kross.
03:44
Mycket så här, ja, lantligt liksom.
03:51
En aprildag 2010 så åker Emilia och hennes mamma till Stockholm för att shoppa.
03:57
Pappa Jürgen är där och jobbar. Han gör säkerhetsarbete nere i tunnelbanan eftersom ett nytt bygge för pendeltågen har börjat konkurrera om underjorden.
04:10
Den här dagen tar Jürgen en extra lång lunchrast och möter upp Emilia och hennes mamma i en galleria för att luncha ihop.
04:19
Så vi åkte till Heron City och gick på en restaurang där.
04:24
Och det var en så här konstig känsla för han har alltid haft en sån här örsnäcka. Så han pratade liksom telefon hela tiden. Han kunde liksom inte lägga ifrån sig jobbet. Men då gjorde han det.
04:39
Och han var väldigt närvarande.
04:42
Efter lunchen lämnar de gallerian i den stora glasbyggnaden och tar bilen bort mot Ikea.
04:49
Han kunde inte prata känslor men när vi hoppade ur bilen och skulle in på IKEA igen- så tog han tag i min hand och så kom jag tillbaka igen och sa att han vet att jag älskar dig.
05:12
I Stockholm har en ny järnväg börjat byggas- Den går under namnet Citybanan och byggs för att pendeltågen och de vanliga tågen ska slippa trängas på samma räls.
05:23
Ja, det var ju inte så väldigt konstigt att det behövdes.
05:27
Den södra järnvägen från Stockholm var ju extremt ansträngt. Så det var inget tvekan i sak att det behövdes.
05:36
Ulf Adelsson, tidigare moderat partiledare, var under 00-talet ordförande för SJ-
05:43
Som Stockholm är byggt med alla våra holmar och vatten och skär så är det strångt.
05:50
När järnvägen byggdes i slutet av 1800-talet så passerade tio tåg om dagen här. I början av 2000-talet trängs omkring 500 tåg på de två spåren som går förbi den glittrande riddarfjärden på ena sidan och riksdagen på den andra.
06:07
Under flera år stöter och blöter politiker och tjänstemän– –hur problemet med den trånga passagen ska lösas.
06:16
De kommer fram till att det bästa blir att separera pendeltågstrafiken från fjärrtågen.
06:23
Ett jättebygge på uppemot 17 miljarder kronor sätts igång– –där pendeltågen ska få en egen järnväg i tunnlar under centrala Stockholm.
06:33
Men bygget skapar också oro om att grundvattnet kan sjunka, att det ska störa för mycket och att det ska bli sprickor i de gamla husen när det sprängs under marken.
06:45
Till och med Gustav III kranium skulle skaka och så vidare så det var ju den upprördheten.
06:56
Det omstridda prestigebygget skapar dock mängder med arbetstillfällen.
07:02
Hon hade husvagn och bodde borta i veckorna och kom hem. Ibland handlade det en lägenhet i säten.
07:12
När citybanan ska byggas så kommer arbetare från hela landet till Stockholm.
07:21
En av dem som kör dit med sin husvagn är 28-årige Magnus Kärnbo.
07:27
Han trivdes bra med det. Han tyckte det var...
07:31
De låg borta och åkte runt i hela landet.
07:35
Han jobbar ju med el.
07:38
Alltså de här elledningarna på tågespåren i sådana här hissvagnar.
07:45
Magnus mamma Marika Tjernbo bor kvar i Dalarna där Magnus vuxit upp.
07:50
Magnus bodde i källaren i det stökigaste rummet i hela huset. Han hade lite svårt att hålla ordning på.
07:59
När Magnus är nio år får han veta att han ska bli storebror.
08:03
Han blev så glad så jag...
08:05
Jag förstod inte riktigt hur... Ja, det var stort för honom.
08:13
Jag sa att du behöver inte prata så mycket om det nu med folk.
08:19
För att det är så tidigt i början.
08:22
Vi gick han i en skola där en av mina allra bästa vänner jobbar. Och så...
08:30
Så kommer hon i korridoren och så säger Magnus till mig, får jag berätta för Marie? Ja, du får berätta, sa jag. Och då ropar han ute i hela korridoren, Marie, Marie, vet du vad mamma är med?
08:46
Och hon skrattar ju så hon förstod ju vad som hände. Nej, han var jätte, jätte, jätte lycklig över det.
08:54
Jag har en jättefin bild på honom när han på beben sitter och har den här lilla nyfödda i famnen. Och det är så mycket kärlek i den blicken.
09:11
Magnus Lillas syster, Emilie Kärnbo. Han var den som jag kunde vända mig till med vad som helst.
09:19
En...
09:24
överbeskyddande storbror med jättemycket kärlek.
09:28
Jag hade en fiskmåsig trä som hängde i taket som man kunde dra i ett snör under och så flaxade den på vingarna.
09:38
Så varje kväll kom han in och så sa han, så godast i hela vida världen. Och sen så sa han, nej i hela vida universum. Och så drog han i snöret på fågeln och så kramade han mig och sa godnatt.
09:54
Och det var rutin, det var varje kväll.
10:05
Han gick fordonsprogrammet.
10:09
Och när han skulle sluta då ville han inte ha någon studentuppvaktning eller någonting. Utan han skulle ut och börja jobba direkt.
10:21
Magnus testar lite olika jobb under några år tills han hittar ett som han trivs med. Som elektriker på järnvägen. Och där blir han kvar.
10:31
Han har också träffat en tjej och börjat drömma om ett mindre kringflackande liv. Men först ska han göra ett stort jobb i Stockholm.
10:39
De hade fått ett stort projekt, den här Citybanan i Stockholm. Och Magnus fick jobb där.
10:48
Årsskiftet 2010.
10:58
När Magnus kommer till Stockholm parkerar han sin husvagn på en camping utanför stan där flera av hans arbetskamrater också bor.
11:06
I hans arbetsgrupp är de flesta från Sverige. Men på andra håll av bygget jobbar arbetare från 32 olika länder.
11:15
Jag och stora bror, okej. Vi bara googlade vilket land i Europa känner man bäst.
11:21
En av dem som kommer för att jobba är Tomas Witowski från Warszawa.
11:25
Hur vi tar sig hit.
11:29
Det var inte mycket pengar hemma då vi åkte buss.
11:33
När Polen just gått med i EU 2004 gav han sig ut i Europa.
11:38
Först åkte de två bröderna till Irland där Thomas lärde sig bli armerare.
11:44
Armering som ligger i beton. Att hålla beton ihop. Annars kan han spricka och ramlas.
11:53
Att kunna armera är ett viktigt jobb när det ska byggas i betong. Och när Thomas jobbat ett tag som armerare får han frågan om han vill komma och jobba i Sverige.
12:10
Runt 2500 personer jobbar med bygget av Citybanan. Det finns åtta huvudentreprenörer, men också en mängd underentreprenörer. Och det är hos en av dem som Thomas får jobb.
12:25
Det finns en lukt som säger aha.
12:28
Det var konstigt från början.
12:32
När Thomas kommer ner i bergrummet under Stockholm är det mörkt och kallt. Han har aldrig jobbat i någon liknande miljö och doften av nysprängd granit är påtaglig.
12:42
Det luktade dynamit eller någon bergpulver. Det luktade granit.
12:48
Det är i Söderströmstunneln som Thomas jobbar. Det kommer att bli en av de mest komplicerade delarna att bygga längs hela citybanan.
12:56
Den djupa tunneln som ska byggas kommer att sammanlänka två av Stockholms öar, Södermalm och Riddarholmen.
13:03
Och de tre tunneldelarna byggs på en annan plats för att sedan sänkas ner och stå på pålar på Mälarens botten. För att komma åt att jobba med tunneln så har man grävt stora schakt, ett vid Riddarholmen och ett vid Södermälastrand.
13:17
Där du skulle göra armering mest i berg.
13:22
Bergväggarna ska sprutas med betong och då krävs armering som håller det hela på plats.
13:28
Thomas som har jobbat mycket med irländare och känner flera av dem som jobbar i tunneln får snart en ny vän i rörmockaren Liam Omani.
13:37
Jag träffade honom på det projektet.
13:40
Liam var en jättepopulär människa.
13:45
Liam kommer från en stor familj på Irland där nästan alla är i byggbranschen. De försörjer sig genom att åka runt till olika byggprojekt i världen. Och innan Liam kom till Sverige jobbade han i Australien.
13:58
Han var jätteglad hela tiden.
14:00
Väldigt Irish. Smiled hela tiden.
14:04
Thomas säger att Liam aldrig blir trött eller rädd. Och att han och Thomas brukar ta en öl efter jobbet.
14:10
Ja, han var kompis till mig. Vi brukar göra saker tillsammans.
14:16
Thomas har en flickvän hemma i Polen och när han jobbat i Stockholm några månader så flyttar hon också hit.
14:22
Efter ett tag blir hon med barn och de får en liten bebis. Snart kommer Liam hem till den nya familjen. De äter middag och Liam sitter länge med den lilla pojken i knät.
14:34
Vi har bild med Liam och grabben när grabben var sex månader gamla.
14:38
Han kom till mig många gånger.
14:41
På bygget där Liam och Thomas jobbar så har arbetarna gjort en liten urgröpning i bergväggen, precis där arbetarna kommer ner.
14:49
Där står en ungefär halvmeter stor staty av en kvinna med krona på huvudet och en röd mantel runt sig.
14:56
I Polen finns en massa kolgrovar. Där finns Sankta Barbara överallt.
15:02
Det är det katolska skyddshelgåret Sankta Barbara som står där i tunnelschaktet i Stockholm.
15:08
Det sägs att hon vakar över att beskydda de som jobbar med farliga yrken.
15:14
Många av de utländska arbetarna är katoliker och helgonet blir en viktig symbol när de ska ner till sina arbeten under marken.
15:21
Vid Sankta Barbara stannar de till och gör korstecken.
15:25
Alla som går ner under marken kan gå på knä och ber sig till Sankta Barbara att de vill komma ut igen levande.
15:37
Thomas är också uppvuxen i en katolsk familj, men han ber bara ibland.
15:42
Och när det är Barbaras namnsdag så firar de katolska byggarbetarna.
16:15
Sommaren 2010 har bygget av Citybanan varit igång i drygt ett år.
16:21
Mer än 40 meter under marken drar maskiner fram i de nya bergrummen där två nya pendeltågstationer håller på att byggas. Men för pendlarna märks bygget knappt alls. Tågen står inte stilla trots att arbete pågår.
16:39
Strax norr om Stockholms innerstad ligger Tomteboda, ett stort banområde där spåren ligger tätt. Det är mer än 30 spår som löper parallellt framför en enorm betongbyggnad som en gång varit postcentral.
16:54
Det är en jättestor bangård, otroligt mycket spår.
17:01
Jonas Svensson har jobbat som elektriker på järnvägen runt om i landet i hela sitt yrkesliv.
17:08
När firman han jobbar på får ett uppdrag i Stockholm så tar han sin husvagn och åker till den camping där också Magnus från Dalarna bor.
17:17
Tillsammans ska de flytta e-ledningarna när spåren i Tomteboda ska göras om för att citybanan ska mynna ut där.
17:24
Och där ligger en stor postterminal.
17:28
Och sen går ju alla expresståg och allting. Det är en jättestor järnvägsknut kan man ju säga.
17:35
Vi skulle bygga om jättemycket för att de skulle flytta spåren. Så det innebär ju att vi fick flytta ledningar. Dra nytt, bygga nytt.
17:46
Så att de fortfarande kunde ha trafik på vissa spår. Så man...
17:51
Jobbar ju fem meter upp i luften med mycket stålgrejer och fäster i stolpar och så vidare.
17:58
Jonas tycker att det är rörigare än vanligt när han kommer och ska börja jobba.
18:02
Det var mycket strul i början innan vi kom igång ordentligt. Det var ju företag som sköt växlar med sina ellop. Vi var där och skulle göra våra jobb och vi skulle samarbeta och det fungerade jättedåligt i början.
18:20
Det blir bättre och bättre ju mer vi satt och diskuterar och kommer vara ensamma om vi skulle sköta det.
18:26
Mellan oss och de som sköter tågtrafik.
18:32
Jonas och hans lillebror hamnar i samma arbetsgrupp som 28-årige Magnus från Dalarna och en kille till.
18:39
En rolig prick som var glad för att jobba. Var pratglad och trevlig.
18:47
Glad för att träna som vi andra har.
18:51
Den lite bullriga Magnus blir snabbt en del av gänget som jobbar ihop, bor grannar och hänger på fritiden.
18:57
Går du på en camping så jobbar vi sju dagar och sen till nästa gäng jobbar vi sju dagar. Så vi var ju ett team ihop som fungerar jättebra.
19:08
Efter sina arbetspass åker de och tränar. På ett gym inne i stan lyfter de fria vikter och skivstänger för att hålla sig i form.
19:20
Sen åker de ut till campingen där alla bor.
19:26
I sina trånga husvagnar lagar de mat och kryper ner i kojen för att få sin sömn.
19:31
Alla bor i sin egen husvagn, annars skulle det aldrig fungera.
19:35
Det är faktiskt möjligt. Du har ditt eget och sen är det ett gäng som jobbar ihop.
19:49
Jag var i bilen med en kompis. Jag skulle färja hennes hår.
19:54
Så vi hade precis varit på ICA och det var ju lite sen på kvällen.
20:00
Det har gått några dagar sedan Emilia och hennes mamma- käkade lunch med hennes pappa Jörgen i Stockholm.
20:06
När hon sitter i bilen så ringer det.
20:09
Det är hennes 17-åriga lillebror.
20:12
En lillebror som ringer sen på kvällen betyder skjuts- och jag orkade inte köra honom. Så jag svarade inte först- Men sen sa bara magkänslan att du ska ringa upp honom. Så jag ringde ihop honom bara en gång. Och då skrev jag att du måste komma till mamma.
20:33
Några timmar tidigare i Stockholms tunnelbana- Jörgen har precis avslutat sitt arbetspass vid Slussens tunnelbana när han kommer på att det behövs kopplas in en kompressor.
20:45
Det behövs för att nattteamet, där en av Jörgens söner jobbar, ska kunna utföra sitt jobb den kommande natten.
20:54
Jobbet måste göras för att pendeltågen på den nya Citybanan ska kunna gå in till tunnelbanan.
21:01
Jörgen bestämmer sig för att fixa kompressorn lite snabbt innan han går hem, så han kontaktar tunnelbanans trafikledning och får okej på att gå in i tunneln.
21:11
Han får med sig två elektriker och tillsammans går de in längs den röda linjen spår.
21:20
De stannar precis vid en kurva 200 meter in i tunneln.
21:26
Jörgen håller vakt och varnar för tåg medan elektrikerna kopplar in kompressorn.
21:32
De har alla varselkläder på sig och Jörgen har en ficklampa i handen.
21:38
Jobbet går bra men när de ska göra den sista slutkontrollen så hör elektrikerna en kraftig smäll från ett tunnelbanetåg som bromsar in i kurvan.
21:51
Vid sidan av rälsen ligger Jörgen livlös.
21:55
En av männen springer fram och gör hjärt-lungräddning medan den andra ringer 112 efter hjälp.
22:03
I tunnelbanan i Stockholm omkom en person i eftermiddags i en arbetsplatsolycka där tre personer befann sig för att göra förarbeten till kommande bryggprojekt. En av personerna blev påkörd av ett tåg och avled.
22:26
Det här gick ut på radio innan vi fick reda på det.
22:30
Så det gick ut ganska fort att det hade hänt en olycka. Och jag tänkte inte ens att det kunde vara pappa eller mina brader.
22:42
En pappa är död. Tre barn som är på väg in i vuxenlivet lämnar han efter sig.
22:50
Föräldrarna har separerat och Emilia bor mest hos sin mamma.
22:55
Min bror bodde ju hemifrån och min lillebror bodde med oss hos pappa. Men vi alla bara flyttade in ihop. Alltså det stannade upp.
23:04
Och det kom nära och kära och lagade mat åt oss och såg till att vi duschade.
23:11
Så det var alltid en massa folk hos oss. Och vi bara satt där.
23:15
Det var så konstigt.
23:18
Jag kommer inte riktigt ihåg hur lång tid vi bara stannade.
23:24
Och inte gjorde någonting liksom.
23:41
Drygt en månad efter olyckan där Jörgen dödades i tunnelbanan är det mors dag.
23:47
Då åker den 28-årige elektriken Magnus hem till Dalarna för att fira sin mamma Marika.
23:55
på mors dag, då vill han inte tillbaka.
24:00
I villan i Hedemora är kaffekopparna framdukade- när Magnus kommer från spårarbetet i Tomteboda.
24:07
Vid fikabordet säger Magnus- att han vill lämna jobbet på järnvägen och göra något annat.
24:14
Eftersom han hade rätt jobb i tonårsperiod- så ville han jobba med ungdomar. Vid en period så var han också övervakad åt en kille i Säter.
24:31
Det var väl hans plan i livet att han skulle jobba med ungdomar. Men han ville jobba lite först och tjäna pengar.
24:41
Jag tror att då, när han var 28, började jag känna att nu måste jag stadga mig. Han hade planer på att flytta ner till Malmö.
24:56
Han berättar att det känns oroligt att han inte känner sig trygg på arbetet med citybanan.
25:02
Han var olycklig.
25:05
Rädd, jag vet inte. Han ville inte jobba kvar. Det var för farligt. Från att ha jobbat nattid skulle de ju plötsligt börja jobba också dagtid. Och det tyckte han ju verkligen inte om eftersom... På den här stora citybanan, jag vet inte hur många spår det ligger där. Och tågen går jättefort.
25:31
Några dagar senare åker Magnus tillbaka till jobbet trots att det inte känns bra.
25:36
Det finns en deadline som ska hållas och pengar som företaget kan förlora om det blir förseningar.
25:43
När han kommer tillbaka till Stockholm pratar han med kollegan Jonas som är några år äldre och som har jobbat längre på järnvägen.
25:50
De pratar om Magnus oro och om att det här bygget sticker ut.
25:58
Alltså där var det extra stressigt.
26:05
Det var... Alltså man är inte van att jobba så att du står på ett spår och jobbar. Kan du ha trafik på båda sidorna om ditt arbete? Det var man inte van vid.
26:17
Nu ska de också börja jobba dagtid med att jorda rälsen. Det betyder att de behöver arbeta direkt på spåren.
26:25
För att hinna göra ett stort jobb är man tvungen till exempel att gå ut och lägga ut våra arbetsplats jorda.
26:31
Och det kom ju tåg över och överallt och man såg knappt vilket spår de kom på. Och där skulle vi springa runt och skruva fast grejer i rälsen så det var ju sjukt obehagligt.
26:42
Det gällde ju inte att sticka ut huvudet fel från maskin eller bara gå ut för det kunde komma tåg från båda sidorna när de gick ut så det var mycket sånt som var nytt och obehagligt.
26:58
Två månader efter att tunnelbanan tog Jörgens liv så är sommaren på väg.
27:04
Vid det stora rälsområdet i Tomteboda har Magnus och Jonas de senaste nätterna jobbat med att jorda spåren så att de inte ska bli strömförande.
27:13
Man jordar i rälsen.
27:16
Man har en kopparledning till exempel från en stolpe till rälsen så är den skyddsgjorda den stolpen så den kan inte gå spänning i.
27:25
För att ingen ska kunna få gå och ta i stolpen och få struma i sig.
27:31
Men på ett spår saknas en jordningskabel. Efter nattens jobb åker de hem och sover och nästa dag väntar det första dagspasset. Det som Magnus varit orolig för eftersom det är mycket mer tågtrafik på dagarna än på nätterna.
27:45
Men snart ska uppdraget för tomteboda vara klart.
27:49
Så det var lite sådana smågrejer vi hade kvar.
27:52
Så alla var glada, det skulle bli skönt, fint väder.
27:57
Tågtrafiken är i full gång och det är de inte så vana vid. När Jonas jobbat tidigare har man kunnat be om så kallade vita tider när man ska ut och jobba på rälsen.
28:08
Under en vit tid får inga tåg passera ett visst område.
28:13
Men efter ett år i Stockholm så vet de att det i princip inte går att få tågtrafiken pausad, i alla fall inte med kort varsel.
28:21
Jonas och hans kollegor har fått nej varje gång de frågat, då de vita tiderna innebär förseningar för resenärerna.
28:28
Ja, det var ju omöjligt.
28:31
Så nu bestämmer de sig för att hjälpas åt att jorda rälsen trots att tågen går.
28:37
Vi skulle stå och kolla varandra.
28:39
Så det var ju inget jobb uppe i ledningarna utan det var ett mindre jobb nere vid rälsen.
28:47
Magnus och Jonas lillebror är de som ska jorda rälsen. Och Jonas och en annan kille håller vakt och varna om det kommer tåg.
28:56
Ja, sen lämnar vi byggboden och vi delar upp hur vi skulle jobba och att vi skulle då följa varandra och kolla varandra.
29:08
När vi gjorde jobben skulle två man kanske stå och kolla till han som gjorde någonting. Så vi hade kontroll på att ingenting skulle kunna hända.
29:19
Så då gick vi ut och började.
29:23
Arbetsledare har inte koll på exakt var och när gruppen jobbar. De har gjort en veckoplan över alla jobb. Men ingen detaljerad planering finns för hur eller när jobben ska utföras.
29:34
Det var stressigt hela tiden och det var...
29:37
Mycket som skulle innas med på kort tid.
29:42
De går vidare över spåren och bort till det spår där jordningskabeln som saknades under nattskiftet ska sättas fast.
29:49
Magnus går först.
29:51
Så han hamnade ett gäng meter framför mig och min bror.
29:56
Och gick över en liten...
30:00
Ett litet berg kan man säga av makadam där jag gick henne över. Sen satte sig Magnus ner och började slipa i rälsen innan jag hade kommit dit.
30:12
Min bror hade precis kommit över den här lilla kanten.
30:24
Magnus sitter på huk vid spåret när ett tåg närmar sig. Det kör i 70 kilometer i timmen
30:32
Sen kommer det tåget och sen gick det som det gick kanske och det bara tog Magnus upp. Magnus får en i min bror.
30:44
Magnus och Jonas lillebror ligger vid sidan om ett av alla spår på den stora bangården. Jonas står på gruset vid sidan av rälsen och försöker förklara för SOS-operatören i luren vart ambulansen ska åka.
31:00
Det känns ju som en evighet. Det var ju svårt att förklara vad de skulle ta sig.
31:07
Han tittar på männen som ligger där på marken.
31:10
Ja, Magnus såg man att det här är ju... Detta är inte alls bra.
31:16
Så man såg ju nästan att det var kyrt.
31:20
Och så för att bror hans visste man inte hur illa det var med han.
31:24
Så det var kaos alltihop. Det kändes som det tog en evighet.
31:33
Ambulansen försvinner iväg mot sjukhuset- med Magnus och Jonas lillebror.
31:51
Magnus lillas syster Emily.
31:53
Jag var hos min pojkvän.
31:57
Han bodde i lägenhet med sin kompis-
32:03
Det var flera stycken där.
32:05
Men jag vet att kompisen sa något om att det var tågkaos.
32:11
Emilie hänger hos sin pojkvän hemma i Dalarna- när en av hans kompisar börjar prata om en tågolycka.
32:19
Han hade läst på Flashback.
32:25
Och jag tänkte inte mer på det då-
32:30
Det är fredagkväll och Emelis och Magnus mamma Marika sitter hemma framför tvn i villan. Där ligger sorgen tung sedan några dagar tillbaka då hennes man förlorade sin bror i en arbetsplatsolycka.
32:46
Jag satt i soffan och hade tvn på men jag tittade inte på tvn. Jag vet att nyheterna var på.
32:55
Och det var väl tur att jag inte såg några nyheter för de pratade säkert om en olycka. Men jag visste ingenting.
33:05
Vi hörde inte att det ringde på dörren utan det var hundarna som började skälla och tänkte men vem är det som kommer nu fredag kväll så här om tio.
33:14
Och går och öppnar dörren och då står det tre personer där och jag ser att en har en polisbricka.
33:24
Och så frågar hon, är det du som är Marika? Och då tänker jag direkt att det har inte hänt Emelie något för henne har jag pratat med i telefon för inte så länge sedan.
33:36
Så då förstod jag att det har hänt Magnus någonting.
33:41
Och då säger jag, är det Magnus? Är han död?
33:48
Och jag vet inte vad de svarade men det var en bekräftelse på det.
33:58
Marikas man Tony, som förlorat sin bror ett par dagar tidigare, kommer fram till ytterdörren där Marika står och pratar med två poliser och en präst.
34:09
Och då kommer Tony och bara säger Vet ni inte vad som hände här för två dagar sedan? Ni kan ju inte komma och tala om att Magnus är död. Det går inte.
34:28
Jag sa att jag måste få hem Emelie och jag sa att jag måste ringa Emelie. Men det kanske inte du ska göra, var det någon som sa. Och jag sa att jag känner mig så stark nu så att det ska gå bra. Jag känner mig stabil.
34:43
Och så ringer mamma.
34:50
Hon försöker låta så samlad...
34:58
Hon vill ju bara få hem mig.
35:01
Hon frågar, vad gör du, vart är du?
35:06
Jag säger att jag är på väg hem. Vi är bara några två, tre minuter bort. Vi är nära hem.
35:17
Jag hör ju att det är någonting som är fel. Och jag är påstridig. Vad är det som har hänt?
35:25
Och då säger mamma att... Jo, men det är Magnus.
35:31
Och då...
35:34
Då förstår man ju.
35:40
Så jag vet att jag frågar bara så här... Men vad är det som har hänt?
35:47
Är han död?
35:54
Och i.
35:55
I den här.
35:58
I de här.
36:01
Sekunderna eller minuterna. Som vi liksom.
36:05
Samtalar och. Jag också anländer hem.
36:09
Så ser jag ju att. Det står polisbil.
36:14
Poliserna och.
36:17
Och mamma möter ju upp mig ute på uppfarten.
36:23
Och han är ju död.
36:30
Jag tror att jag skriker.
36:40
Efter olyckan åker Jonas tillsammans med några arbetskamrater till sjukhuset.
36:46
Sen fick vi reda på hur det var med Magnus och sen fick vi hälsa på min bror. Och han klarade sig förhållandevis bra.
36:55
Han har klarat sig.
37:00
På sjukhuset får de veta att Jonas Lillebror klarat sig med ett brutet ben. Men att Magnus liv inte gått att rädda.
37:08
Jonas ångrar att de tog beslutet om att jobba på rälsen när tågtrafiken var igång.
37:14
Ja, det var jobb.
37:16
Vad tyft?
37:20
Nej, men jag kan ju tänka på att det känns ju helt ovarkligt att han inte levde.
37:27
Så unse man var helt skit.
37:37
När det blir vår 2011 har fyra personer omkommit under bygget med Citybanan.
37:43
Förutom Jörgen och Magnus så har ytterligare två byggarbetare dött.
37:49
En av dem jobbade i ett schakt när han fick en stålbalk över sig.
37:53
Och den andra blev ihjälklämd av en borrig.
37:57
Och nu reagerar fackförbundet Byggnads.
38:00
I samband med upphandling så måste man naturligtvis veta vilka det är som utför arbetet på arbetsplatsen.
38:06
Byggnadsordförande Johan Lindholm menar att det stora tunnelbygget med så många olika företag inblandade är för osäkert.
38:15
Här tycker jag att vägverk, trafikverk, huvudentreprenörerna som finns på de här arbetsplatserna måste ju veta vad som händer långt ner i de här underbara entreprenörkedjorna. Och det är ganska enkla krav och jag tycker det borde vara lätt att samarbeta och få konsensus kring de här frågorna. Vet inte de olika bolagen som jobbar med sitterbanan det idag? Bevisligen inte.
38:37
Vid lunchtid idag stannade allt arbete med Citybanan och flera av Trafikverkets arbetsplatser över hela landet. En tyst minut för att hedra de som varje år omkommer i byggbranscholyckor.
38:50
Trafikverket svarar med att ordna en tyst minut för arbetarna.
38:54
Nere i tunnlar och schakt står de med sina bygghjälmar och varselkläder. Lokalnyheterna är där och gör intervjuer.
39:04
Det känns ibland att folk ska behöva... och sätta livet till på arbetet och inte komma hem. Du ska ju inte behöva inträffa, egentligen.
39:14
Men inga större förändringar görs i rutinerna kring arbetsmiljön.
39:24
Bygget är pressat, tunnlar ska fram, räls byggas om och bergrum sprängas ur. Och efter den tysta minuten fortsätter allt som vanligt.
39:34
Varje dag jobbar tusentals människor på så att pendlare och tågtrafikanter ska slippa tågförseningar.
39:42
Så trots alla olyckor stannar inte bygget av. Men en oro växer bland de som arbetar med det stora tunnelbygget.
39:52
Det var någonting som nästan sades dagligen. Att någon kommer att dö.
39:57
Elsa Hatz Grandin är båtförare och under bygget med citybanan kör hon ut arbetare till en prom med lyftkranar och containerar som tillfälligt lagts ut i vattnet utanför Riddarholmen.
40:10
Vid promen ligger de tre tunneldelarna förankrade.
40:14
Elsa berättar för Sveriges radios reporter Adam Westin att hon tycker att arbetsmiljön känns otrygg och att hon letar efter andra jobb.
40:24
Att folk stod och klättrade på hög höjd utan varken säkerhetslina eller ställning.
40:30
Att kranförarna jobbade natt ute på en prom utan förbindelse med land eller utan att någon körde den båten som jag körde dagligen. Man hade inget nattskift, de hade ingen som helst förbindelse med land. De satt ensamma och muddrade ute på en prom på Riddarfjärden.
40:47
När Elsa kör båten är det inga andra i besättningen. Så om det skulle hända en olycka i vattnet behöver hon också agera livräddare.
40:55
Så ska jag plocka upp den människan samtidigt som jag kör båten. Det här kan vara en hundra kilos man som jag ska lyfta upp i vattnet ensam samtidigt som jag ska manövrera båten.
41:05
Det är inte praktiskt möjligt. Jag kände inte att jag skulle kunna leva med om någonting hände. Och jag hade varit ansvarig att hjälpa till vid en sån incident. Jag hade aldrig klarat det. Jag hade inte kunnat få upp någon i vattnet.
41:18
Den irländska rörmockaren Liam O'Manny är en av dem som åker ut med båten för att förbereda de tre tunneldelarna innan de ska sänkas ner till botten.
41:28
Det är en vanlig arbetsdag i juni 2013 och solen glittrar över Riddarfjärden.
41:37
Jag körde ut Liam och några andra till tunnelsegmentet.
41:46
För att ta sig ner i tunneldelen vid promen måste Liam klättra ner genom ett hål. Öppningen ser ut som en vanlig avbrunn som finns på många gator. Och den öppningen är den enda vägen ut ur tunneldelen.
42:01
Den här dagen ska han montera en 12 kilo tung flödesmätare på en vägg där nere.
42:07
Egentligen ska man ha en ställning när man monterar så tunga saker, så att man kan stå plant. Men en ställning är för krånglig att få ner genom det smala hålet, så en stege bedöms vara det bästa alternativet för den här situationen.
42:22
Liam klättrar upp på stegen mot en plats fem meter upp där den tunga mätaren ska fästas.
42:29
Men då börjar stegen glida. Liam ramlar ner och faller flera meter.
42:37
Den enda arbetskamraten som är med honom nere i tunneln- får en chock.
42:42
Han sätter sig med Liams huvud i sitt knä- och skriker efter hjälp.
42:47
I tio minuter sitter de så- innan någon hör hans rop och ringer SOS. Den dagen arbetar Liams polske vän Thomas- i schaktet på andra sidan vattnet. Inte långt från promen där Liam just ramlat-
43:08
Han var i den där betonelement som var säng i vatten där.
43:15
I hela tunnelen som var säng i vatten och han skulle montera någonting.
43:20
Thomas märker att något har hänt när det blir tyst i schaktet. De andra byggarbetarna har slutat jobba och gått upp på kajen.
43:28
Och sen kom någon människa, jag kommer inte ihåg vem också. Det var olika där och någon är borta.
43:36
Han går ut och ser att en ambulanshelikopter håller på att landa där ute vid promen.
43:42
Och då alla gick upp och vi kollade att det var brandmännen och allt och helikopter kom. Då fick vi veta att det är Liam.
43:54
Att få ut en svårt skadade Liam nerifrån tunneln och upp genom det smala brunnshålet tar över en timme.
44:02
Läkarna konstaterar att den 27-årige Liam Omanis liv inte går att rädda.
44:08
När Liams bröder, som jobbar på olika håll i världen, får höra om dödsolyckan vill de komma till Sverige och ta reda på vad som har hänt.
44:17
Han kanske är tio syskon. De kom från USA.
44:21
Kollade och läggade vad som hände och varför. De var jättekritiska.
44:25
I was absolutely gobsmacked and amazed that the company that Liam worked for were leaving employees work at that height.
44:33
Liams storebror intervjuas av Adam Westin i radioprogrammet Konflikt.
44:39
Brendan kan inte fatta att en sån här olycka kunnat hända i Sverige där allt ska vara så tryggt för arbetare.
44:46
It was unheard of here in Ireland. It just wouldn't happen. Wouldn't happen.
44:50
Det hade inte hänt på Irland, säger han, för där infördes striktare säkerhetsrutiner redan vid millennieskiftet.
44:59
De på företaget som var ansvariga för Liams arbete vill inte vara med i P3-dokumentär men skriver att det var en tragisk olycka som har påverkat dem starkt och att det idag finns tydligare säkerhetsrutiner.
45:13
För Thomas och de andra som jobbar kvar på bygget efter olyckan förändras stämningen i tunnlarna efter Liams död.
45:22
Precis efter han dog. Ingen bra. Det var ingen bra alls.
45:27
Ja, vi öppnade oga lite grann.
45:30
Lite mer.
45:33
Ja, man blev mer försiktigt.
45:35
Han försöker att inte tänka på det som hänt, men det är svårt att låta bli. För Lian var något mer för Thomas än bara en vanlig arbetskamrat.
45:43
Han var en riktig vän, säger Thomas.
45:46
Ibland har jag ett sådär moment att tänka på. Jag saknar honom.
46:01
Känslan var så här, det är en jättestor arbetsplats, väldigt mycket utländska personal, blandad kompott och kompetens.
46:10
Thomas Kullberg på fackförbundet Byggnads besökte Citybanan flera gånger när bygget var igång och han är kritisk till hur Trafikverket styrde bygget.
46:22
Jag tycker att det var dålig styrning. Jag skulle gärna vilja ha haft det att Trafikverket eller regionen tog ett större ansvar för hela. Böte från sig hela tiden ner till huvudentreprenören istället för att ta ansvaret för det här.
46:43
Vi blev ju ganska förskräckta. På tidningen Byggnadsarbetaren jobbar Margite Fransson. Hon och hennes kollegor rapporterar om de dödsfall som sker under bygget av Citybanan. Och när fem personer dött så bestämmer de sig för att titta närmare på alla olyckor som hänt.
47:00
Vi såg då att det hade kunnat hända ändå fler dödsolyckor.
47:06
För det hade hänt flera allvarliga olyckor och tillbud. Och det man vet är ju att dödsolyckor är ofta bara toppen av ett isberg.
47:17
Det är ofta en tillfällighet om någon dör eller inte i en olycka.
47:23
När de börjar granskningen bara några månader efter Liams död så händer en ny allvarlig olycka.
47:30
Jag hållde på att svetsa ihop monteringsjärn för hela gängen armerare som gick efter mig.
47:37
Thomas står ungefär 300 meter in i tunneln vid Södermäla strand. På huvudet har han en hjälm med visir. Han och en annan kille svetsar ihop monteringsjärn.
47:48
Och då kanske 100 meter länge i tunneln. Det var de folk som hållde på att spränga från Tyskland eller Schweiz.
47:57
Det dånar inifrån tunneln där några arbetare i Varselvästar spränger i berget.
48:03
För att det inte ska lossna sten från taket så sprutar de på ett två decimeter tjockt lager med sprutbetong.
48:11
Plötsligt dundrar en kille på en stor jullastare fram genom tunneln mot platsen där Thomas står och svetsar.
48:20
Då en jullastare gick förbi mig jättesnabbt och han skrack till mig någonting på tyska för att de kunde inte engelska.
48:30
Jag visste att det var någonting roligt som hände.
48:34
Thomas lyfter upp visiret han har på hjälmen och springer längre in i tunneln från det håll som jullastaren kommit.
48:41
En man kommer emot honom nersölad med kladdig betong.
48:45
Och han hade betong på sig överallt och han bara fick panik.
48:49
Thomas känner att han måste ta reda på vad som har hänt. Så han går vidare in i tunneln och möter en syn han aldrig ska glömma.
48:57
Det var en kille.
49:00
Han satt i beton överallt. Så han satt och den där killen som var skadad lagt på ryggen. Blod överallt, överallt blod. Och han hållade huvudet och han skockade.
49:11
En man sitter på golvet i blöt betong med en annan mans huvud i sina händer.
49:18
I blandningen av blod och betongmassa går det knappt att urskilja vad som är vad.
49:23
Mannen som sitter på golvet skriker åt Thomas.
49:26
En man ligger helt stilla med ansiktet ner i den blöta betongen.
49:42
Thomas försöker dra upp mannen, men det är för tungt att dra upp kroppen från den tröga betongmassan. Så Thomas skriker efter hjälp och hans arbetskamrat Tony kommer springande.
49:56
Vårt betong är tung, så Thomas och Tony får hjälpas åt att dra i mannen som ligger med ansiktet nedåt. För ligger han så kan han inte få någon luft.
50:06
Vi vändade honom på ryggen och då fick han luft och han började andas.
50:13
Thomas tittar upp och ser att ännu mer betong är på väg att ramla ner mot dem.
50:18
Så de måste få bort alla från faran snabbt. Men de är för långt in i tunneln för att kunna ropa efter mer hjälp.
50:25
Vi lyftade upp honom. Det var kanske fel att göra för att ryggen kan bli skadad. Men när vi riskade att det skulle ramla på honom igen, då blev det ändå värre.
50:35
Vi kunde inte lyfta honom. Det var beton på honom och det stod i beton. Vi hade så mycket beton upp till knä.
50:43
Den blöta betongen lägger sig som en tjock surja runt deras ben.
50:47
Det var inte lätt att röra sig där alls. Beton håller det i som lera.
50:54
Vi lyftade honom lite grann och vi drog honom bara bort från riskplatsen att det kan ramlas igen.
51:04
Vi drog honom kanske tre meter bort.
51:09
Mannen som åkte ut i ilfart med jullastaren har ringt efter hjälp och snart kommer räddningstjänsten och tar över.
51:17
Det var igår som två byggnadsarbetare fick betong över sig här inne i tunneln under Södermalm. Den ena skadade så svårt att han måste opereras och det har inträffat många olyckor under arbetet med Citybanan.
51:29
De två skadade männen är från Österrike och efter en tid på sjukhus får de åka hem.
51:36
Ja, det hände några olyckor.
51:38
Thomas, som förlorat en vän i en olycka under bygget och räddat två andra män ur betongraset, menar att det lätt kan bli rörigt när det är så mycket som pågår samtidigt på ett sådant stort bygge.
51:50
Alla ska kunna prata engelska med varandra, men kunskaperna i språket ser väldigt olika ut.
51:57
Det är inte alla som kan prata engelska precis som armering. Många måste lära sig även om du jobbar där i branschen. Det är inte lätt att förstå.
52:10
Betongraset i tunneln är en av alla olycksrapporter som Margite på tidningen Byggnadsarbetaren tittar närmare på.
52:18
Samtidigt har ju Trafikverket sagt att man har en nollvision och jobbar hårt med att hindra olyckor för att få en säker arbetsplats.
52:30
Hela 280 olyckor visar sig ha hänt när tunnelbygget kommit halvvägs.
52:36
Och vi tyckte att det var väldigt stora siffror.
52:41
Och det visade sig också när man jämförde sitterbanan med andra stora anläggningsprojekt. Till exempel Norra Länken. Så var det anläggningsprojekt utan dödsolyckor och med betydligt mindre olycksfrekvens-
53:04
Alla olyckor gör att Citybanan får en särskild utmärkelse av tidningen Byggnadsarbetaren.
53:11
Vi har varje år någonting som heter Sämsta bygget. Och då blev det Citybanan på grund av allt som hade hänt där. Det är också ett sätt att ta upp de här problemen som finns i branschen. Och förhoppningsvis tänker vi så blir det bättre sen-
53:36
Först när sex arbetare omkommit på bygget 2015 så börjar Trafikverket och huvudentreprenörerna att jobba mer aktivt med arbetsmiljöfrågor.
53:48
Men kort därpå är polske Thomas nära att förlora ett öga. Det sker en dag när han ska utföra ett jobb på den nya järnvägsbron från Årsta till söder.
54:00
Jag skulle flytta röret, men det var för tajt. Jag kunde inte flytta, för några av rörerna skruvade ihop sig.
54:09
Han behöver flytta några stålvajrar som ligger i rör- och är ensam i den delen av bygget när han gör jobbet.
54:16
Jag flyttade av på min ansikte, så där, skärde min noga.
54:22
Vajen flyger rakt upp på Tomas öga och en liten flisa av stålet fastnar i ens vänstra öga. Han måste snabbt till sjukhus och träffa en ögonläkare.
54:31
Hon tittade i min öga och sa, aha, du är som en rambo. Du har en skarv på öga från röret och hon tog bort den metall som jag hade i.
54:44
Thomas är nära att mista synen. Ögat är skadat och han får leva vidare med ett R i och runt det ena ögat.
54:53
Jag lever fortfarande, i alla fall, efter den.
55:01
Det hände många.
55:03
Ja, det skulle hända null.
55:06
Null olika ärborosystem.
55:09
Arbetsmiljöverket utreder alla byggets dödsfall och en del av olyckorna. Tre av dödsfallen anmäls sedan till åklagare för att prövas i domstol. Men åklagaren beslutar att inte väcka åtal i något av fallen.
55:28
Åtta, sju, sex, fem, fyra, tre.
55:35
Tusentals människor har samlats på Odenplan en juli dag 2017. På en scen som man har byggt upp för dagen står statsminister Stefan Löfven tillsammans med flera högt uppsatta politiker och räknar ner.
55:48
Citebanan knyter ihop pendeltåg och tunnelbanan genom att minska risken för att bestående där på perrongen är novemberdag när det regnar småspik.
55:59
Äntligen är det åtta år långa arbetet över och Citybanan invigs.
56:05
De nya spåren ska lösa tågproblemen både i Stockholm och till och från övriga delar av landet.
56:11
Det är öppet hus nere i den sex kilometer långa nybyggda tunneln.
56:16
Rulltrapporna som åker ner 45 meter under jorden fylls av nyfikna människor som vill se de nya pendeltågstationerna vid Stockholm City och Odenplan. Och reportrar från radion och lokaltidningen Mitti är där och rapporterar.
56:32
Idag invigs Citybanan, en tunnel under centrala Stockholm för pendeltåg.
56:39
Jag har ju fått äran att gå nere i kulverterna där nere. Jag blev imponerad. Jag hade förväntat mig mycket, men jag blev väldigt imponerad. Det här ska vara jättespännande. Jag har följt det här lite grann. Det här var mycket konst. Jag gillar konst också. Nu ska vi åka här. Tre, två...
57:06
Mitt i surret av glada röster sätter en man ord på det som få pratar om den här festliga dagen.
57:12
Det var en erländare som jag talade med som jobbade här inne. Han lärvis ha ramlat ner på en steg och omkommit. Han hade en synpunkt att de skulle sätta upp en stor plakett som hedra hans minne.
57:34
De flesta som hört talas om hur många som förlorat livet under bygget blir upprörda. Även Ulf Adelsson, som var ordförande för SJ när den nya järnvägen planerades, reagerar på alla dödsfall.
57:46
Det är riktigt vidrigt när människor förlorar livet på sitt arbete.
57:51
Varje olycka är en olycka och det är tragiskt.
57:56
Men det var ju ingenting som man hade någon som helst aning om när besluten togs. Det är ju självklart.
58:04
Fast det finns alltid en risk. Det ska man vara med till någon alltid när man bygger ett projekt. Så säkerheten är bland det viktigaste som finns.
58:13
Varje dag åker över hundratusen människor med pendeltåg på Citybanan mellan Odenplan, Stockholm City och Årstaberg. Dödsfallen under bygget verkar höra historien till. Men de anhöriga glömmer inte.
58:28
Jag tittar på honom varje kväll.
58:30
På en byrå vid Marikas säng hemma i Dalarna finns en bild på sonen Magnus.
58:35
Jag har ett ljus.
58:38
Ofta tänder jag på kvällen och blåser ut och säger godnatt till honom.
58:45
Magnus Kärnbo var 28 år när han blev påkörd av ett tåg vid Tomteboda barngård.
58:50
Ingen ställdes till svars för Magnus död, trots att två olika utredningar kom fram till att det fanns allvarliga brister i hur arbetsledningen vid Tomteboda sköttes den dagen. Det saknades detaljerade planer för de olika arbetsmomenten. Så hur och när jobben skulle utföras, det var upp till elektrikerna själva att lösa.
59:11
Och det här väcker frågor hos Magnus mamma.
59:16
Det de kom fram till i den här utredningen så var det ju att de här killarna gick ut på eget bevåg.
59:25
Men du måste ju bero på någonting, det också. Alltså varför fanns det ingen skyddsrutin? Varför...
59:36
Ja, varför gjorde de det här fastän de visste att det var farligt? Det måste ju bero på någonting och det är klart att man blir arg över det.
59:44
Marika tänker på sista gången hon träffade sin son på morsdag. När han berättade att han inte ville tillbaka till jobbet med Citybanan. Hon tänker på stressen som Magnus kände. Pressen över att allt skulle bli klart i tid.
59:58
För de visste att det handlade om så mycket pengar och de kände väl någon slags...
60:03
Skyldighet uppåt, det går inte ihop för mig.
60:07
Ett liv måste väl vara värt mycket mer än det de förlorar.
60:18
Citybanans projektchef Kjell Åke Averstad får frågor om hur det kommer sig att så många arbetare kunde dö under bygget ur radioprogrammet Konflikt.
60:28
Dels måste man sätta in det i sammanhanget att det är under tio års tid och över tio miljoner arbetade timmar i ett komplicerat projekt. Men alla de här dödsolyckorna har tagit på alla i det här projektet väldigt hårt och inklusive mig. Det som gör att man ändå kan fortsätta är ju att jag känner att väldigt många av det här projektet gör ett väldigt bra arbetsmiljöarbete.
60:51
Så hur kunde sex personer dö under bygget av en järnvägssträcka på sex kilometer?
60:57
Vad är det som händer här egentligen?
60:59
Det var en fråga som också ställdes av dåvarande generaldirektören på Arbetsmiljöverket. Christian Lönström fick i uppdrag att tillsammans med en kollega ta reda på det.
61:10
Han ville veta, varför blir det på det här sättet då? Vad gör ni egentligen?
61:16
Att bygget varit så spretigt när det delats upp mellan olika huvudentreprenörer och att så många företag delat på ansvaret lyfts fram som en möjlig orsak. Och att det dessutom kom arbetare från över 30 olika länder som pratade olika språk gjorde inte samarbetet lättare.
61:35
Det här gjorde ju att de hade sina olika sätt att arbeta på trots att...
61:45
naturligtvis Trafikverket hade en arbetsmiljöorganisation och utgick ifrån kontrakt som man hade skrivit som dikterade hur det skulle gå till.
61:56
De hade ju sitt sätt att arbeta med och som var vana vid det.
62:00
Det finns färre skyddsombud på byggen med flera utländska entreprenörer eftersom de arbetarna inte är anslutna till svenska fackförbund. Och färre skyddsombud gör att viktig information om säkerhet inte alltid når fram till de som ska utföra jobbet på plats.
62:16
Men varken Trafikverket eller huvudentreprenörerna har brutit mot några regler enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Trafikverket vill inte vara med i P3-dokumentär men skriver att de jobbar mer med arbetsmiljöfrågor nu och att de är noggrannare vid upphandlingar.
62:33
Inte heller någon av huvudentreprenörerna där Lia, Magnus eller Jörgen jobbade har velat medverka i det här programmet.
62:42
Vi funderar ju väldigt mycket på vad det är som gör att vi inte kommer vidare i det här.
62:45
Lars Lööf är generaldirektör på Arbetsmiljöverket och han säger att reglerna har gjorts om sedan Citybanan byggdes.
62:53
Vi har i reglerna förtydligat ansvarsfördelningen. Det är inte bara det att det är många inblandade på ett bygg utan det är också att det kan bli en otydligt ansvarsfördelning mellan arbetsgivare, byggherrar och en del entreprenörer.
63:11
Under tiden som bygget pågick så letade man efter en enskild person som skulle stå till svars för dödsolyckorna. Men nu, 15 år efter att Magnus och Jörgen dog så är det vanligare att företagen får betala böter vid arbetsplatsolyckor.
63:26
Det har också tagits fram en nollvision om att ingen ska dö på jobbet och det har skett en viss nedgång men de senaste fem åren har ändå mellan 40 och 55 personer dött på eller av sitt arbete varje år.
63:43
Men det är en väldigt lång väg att komma hela vägen till noll. Det är jag fullt medveten om. Men som sagt, visionen kan inte vara något annat än att ingen ska dö på jobbet.
63:55
Bygget av Citybanan blev ett av de första stora projekten– –där byggbranschen i Sverige använde sig av många underentreprenörer. Företag som i sin tur anlitar företag i flera olika led.
64:08
Kim Söderström är ordförande för fackförbundet Byggnads– –och han har själv jobbat som byggnadsarbetare i många år. Han är kritisk till att många byggen fortfarande anlitar flera led med underentreprenörer– –och menar att det gör att priserna pressas och att arbetarna känner stress.
64:25
Jag är ledsen att säga det, men det har blivit svårare att säga nej. Vi känner oss mer utbytbara. Men det är klart att har du amorteringar och räntor som ska betalas.
64:34
Då kanske du tvingas till att gina ibland. För att du är rädd om jobbet.
64:46
De säger att de har ändrat en massa saker.
64:53
Det ska väl vara bättre, säger hon. Men det verkar ju inte så. Det dör ju fortfarande folk på jobbet.
65:07
Han sa det, hans arbetsgivare, vad som helst Marika, hjälper dig med vad du vill. Säg bara till. Och då, det kan du inte, sa jag.
65:19
För det jag vill det kan inte du ge mig.
65:21
Det finns inga miljoner i världen som skulle hjälpa mig.
65:40
Jag tror inte att han var rädd. Han var väldigt själv säker i sitt arbete.
65:47
Emilia förlorade sin pappa Jörgen när hon var 20 år. Och nu har både hon och hennes bröder skaffat sig egna familjer.
65:56
Det är väl typ den jobbigaste tanken. Jag försöker inte tänka så mycket på det. För det känns jättejobbigt att tänka så.
66:04
Men jag tror att han hade varit en jättefin farfar och morfar till alla våra barn.
66:11
Jörgen är begravd på en kyrkogård mitt i det sörmländska landskapet, inte långt från den lilla gården Rössebo som han skapade med sin familj.
66:22
Huset har Emilias storebror tagit över och Emilia tror att det är där som hennes pappas själ finns kvar.
66:30
Vi tog en sten från Rösebo som blev hans gravsten.
66:35
Han är absolut inte vid graven, han är ute på Rösebo. Han sitter där och kukulurar och kollar stolt på min storbror tror jag.
66:51
Du har hört P3-dokumentär om döden på tunnelbygget i Stockholm av mig, Malin Marko.
66:58
Arkivklippen kommer från SVT, SR och tidningen Mitti.
67:03
Intervjuerna från programmet Konflikt gjordes av Adam Westin för Sveriges Radio.
67:08
Producenter var Rosa Fernandes och Tove Palén. Tekniker var Agnes Kassel. Dokumentären producerades 2026.
67:21
Textning.nu
