P1 Dokumentär

00:01 Följ P1-dokumentär i Sveriges radios app så får du en påminnelse när vi släpper nya program. 00:09 Så nu den kommer. 00:11 Den där åker lite upp först. Så då ser du ligga med den här pricken precis i ovankant på duvarna. Är du beredd? Ja. 00:26 Sommaren 2026 vid en skjutbana mitt ute i skogen. 00:32 Jonas och Anna tränar ledöverskytte. 00:35 Det blir en annan vinkel så måste man ligga framför istället för att ligga över nu. Ja! Ja! 00:38 Bra! 00:40 Det har varit finbra nu. 00:44 Tack! 00:50 Jonas och Anna är inte deras riktiga namn och för dem påminner hagelbössorna om en natt på liv och död. 00:59 Ändå väljer de att komma hit. 01:01 Det känns viktigare nu. Om man tänker att det är en livförsäkring så hoppas jag att jag aldrig behöver använda det. Någonsin. 01:08 Men det känns ändå bra att veta hur man använder det. 01:14 Om det skulle behövas. 01:21 Familjens flykt från Foxtrott. En dokumentär av Pernilla Waderbäck. 01:35 Sommaren 2026 har jag följt Jonas och Anna i mer än ett år. Det syns inte utanpå vad de har gått igenom men livet har vänts upp och ner. En helt vanlig barnfamilj som över en natt blev måltavlor i en blodig gängkonflikt. Det är också därför som vi bytt ut deras namn. De har tvingats lämna hus och hem och de litar inte längre på någon. 02:02 Ja, det är en svart halvautomatisk hagelbussar. 02:06 Går bra om man jagar. 02:08 Ur ett avlångt fodral plockar Jonas upp sitt favoritgevär. Han är en van jägare, har tidigare skjutit mycket rådjur, kråka och räv. 02:18 Så därför skjuter han. 02:20 Också en liten present till mig själv, en trettårspresent. 02:24 Men på sistone har jakten tappat sin tjusning. Det är mer än ett år sedan som Jonas använde favoritbössan. 02:32 Det är första gången jag skjuter med den nu sen jag sköt mig sist. 02:39 Vad tänker du då att du har använt den i självförsvar? 02:44 Jag tänker ju på det typ varje dag. 02:47 Det är faktiskt väldigt tråkigt. 02:50 Innan har det bara varit ett verktyg när man jagar liksom. 02:54 Men nu har det blivit ett vapen istället. 02:57 Jag tycker att det är synd. 03:01 Det är väldigt synd. 03:13 Det är ju sån där dejtingappar på telefon. Man swipar höger och vänster. 03:19 Det är 2016, tio år tidigare, när Jonas och Anna swipar höger. Ja, det man ser först är ju utseendet, så det var väl utseendet då. 03:30 Och dina intressen är att du var aktiv tror jag? 03:32 Ja. 03:32 Sportikille? Sportikille, ja. 03:35 På första dejten kollar de på film hemma i soffan i Jonas lilla etta och sedan dess har de hängt ihop. 03:42 Det är personligheten och intressen och utseende. 03:47 Det passar bra. 03:49 Vi passar bra ihop. 03:51 Åren går. Anna pluggar på universitetet och de flyttar runt en del. Men så får de jobb, landar i en mindre stad i Västergötland och bestämmer sig för att bilda familj. 04:04 När de blir föräldrar börjar de leta efter ett större hus ute på landsbygden. 04:10 Vi har letat hus en stund och sen hade vi kollat på ett hus en dag. På vägen hem så fick vi något mejl från fastighetsbyrån och så kom det här huset upp. 04:20 Så då sa vi att jag ringer till mäklaren en gång och säger att vi tar det. Vi hade sett fem bilder och så var det lågt. 04:27 Det var precis som vi ville ha. Bostadshus, lite laggård, lite ekonomibyggnader, hundshus och allt sånt där. Så åkte vi dit och kollade och vi blev kära i hela platsen. 04:39 Huset, en tvåvåningsvilla i rött tegel, omgärdas av en stor tomt med gamla fruktträd. Från balkongen på framsidan har man utsikt över milsvida fält. Det är verkligen landsbygd och långt till närmsta granne. 04:56 Gården ligger i den lilla byn Säresta utanför Grästorp i Västergötland. Och hösten 2024 flyttar den unga barnfamiljen in i sitt drömhus. 05:09 Det var gött att slippa flytta någon gång. Vi tänkte bo där hela livet. 05:15 Och skaffa ett barn till i alla fall. Här ska vi bo. Det blir perfekt här. 05:21 När vi kom hem från förskolan så gick jag på barnet och kollade på hönorna. Och plockade ägg. 05:25 Och kunde sitta och titta på dem ganska länge. 05:28 För barnet tyckte de väldigt underhållande. Ja, ett ganska lugnt liv ändå. 05:34 Kort efter att de flyttat in bestämmer de sig också för att gifta sig. 05:38 Det här kommer ju låta ganska oromantiskt. Men bankmannen sa att det är bra om man är gift ifall det skulle hända något. Och vi hade ändå pratat om att gifta oss. Men då kan vi göra det bara borgerligt- Så är det på pappret gift och så tar vi in bröllopsfästen på sommaren när vi har kommit i ordning lite i huset. 05:56 De byter ut golvet i vardagsrummet och renoverar köket. Det stora rummet uppe på övervåningen blir Jonas och Annas sovrum. Och mittemot inreder de barnrummet med djurtapeter och en barnsäng som Jonas snickrat själv. Mycket sådana småprojekt hemma. 06:16 Men det var väl brorupsfesten som var nästa grej. 06:19 Så all renovering som vi inte hade gjort hittills skulle få vänta efter. 06:32 När våren kommer ligger allt fokus på den stora bröllopsfesten för runt 60 gäster i slutet av maj. Anna åker runt på loppisar och letar gamla champagneglas och Jonas bygger en bar ute i ladan. 06:54 Med en vecka kvar pyntas slaggården om till festlokal. En som är med och fixar det sista det är Jonas Lillebror som också ska vara DJ och Toastmaster på festen. 07:06 Jag var rätt så stressad och lite nervös. 07:10 Annas far grädde sig lite över att de gifte sig borgerligt. Då tänkte jag för hans skull att jag klädde ut mig till en präst. 07:22 Uppe på logen städar de bort gammalt hö och gör i ordning en dansbana. Och i sovrummet inne i huset hänger Annas brudklänning redo. 07:32 Ingen sådana jättedyr men en vit långklädning. 07:36 Jonas hade i alla fall köpt en ny slips. 07:40 Tanken var ju en ceremoni att vi skulle komma från... Vi hade en damm då i huset. Vi skulle komma från dammen där nere i trädgården. Där skulle alla stå och vänta innan maten. 07:52 Det var tanken. 07:53 Det skulle ju varit sista maj då. Eller denna sista helgen i maj. 07:58 Så vi var ju ganska många där. Fick så ordningens sista pynt och tänkte upp såna här tyll och ljuslingor. Så det blev faktiskt jävligt bra. Tycker jag. 08:09 Men vi fick aldrig ha dem förresten. 08:20 I baksätet på en taxi 30 mil från Jonas och Anna Skår sitter en kille och filmar sig själv med mobilen. Han har fjunig mustasch och svarta handskar på sig och i bagageutrymmet en elsparkcykel. 08:36 Ur byxlinningen tar han upp en svart pistol och riktar mynningen mot mobilkameran samtidigt som han filmar. 08:45 Killen är 16 år och går i nian, men den här dagen skolkar han från skolan. Vid den här tiden, våren 2025, har gängens rekrytering av barn och unga för att utföra våldsdåd blivit en del av den dagliga nyhetsrapporteringen. 09:05 Ekonyheter, tillgången på de som utför sprängningar och skjutningar är outsinlig. 09:12 Man lockar med pengar, status, nyfikenhet, you name it liksom. 09:20 Många unga blir värvade på nätet, även killen i taxin. I den krypterade appens signal är han med i en gruppchat. För uppdraget han ska genomföra är han lovad 180 000 kronor. 09:42 Jag har varit på jobbet båda två. Jag har varit ute och kript gräset, cyklat lite med hunden. Jag tog bort en liten snubbelkant ut i laggården så att kökspersonalen inte skulle behöva snubbla. 09:53 Måndag och sex dagar kvar till bröllopsfesten. Jonas har fixat i ladan och på kvällen sitter Anna inne i huset och bockar av på sin kom ihåg-lista. 10:04 Jag är lite stressad. Många sådana här att göra listor har jag gjort. Alla vasar och sånt stod på vardagsrumsbordet och champagne i glasen. Det var diskat och stod framme. Så det är bara formaten att komma i en princip. Men allt annat är liksom klart. 10:19 Sen gick vi in och kollade på tv. Som en helt vanlig vardag liksom. 10:23 Jonas och Annas barn har somnat i sitt rum men vaknar till vid tiotiden på kvällen. Och Jonas lyfter över barnet till föräldrarnas sovrum. 10:32 Så då säger vi bara, då går vi och lägger oss lika gärna, det är ingen idé. Och så ligger vi och köter lite. 10:38 Somnar kanske vi har väl något. Mm. 10:43 Strax innan midnatt vaknar Jonas av att familjens hund står vid sovrumsdörren och gnyr. 10:50 Och så tänker jag bara, jävla hund som ska ut och pissa. Det var ju inte längre sedan vi var ute. 10:56 Men så dunkade jag på dörren och så blev jag bara, fan. 10:59 Och det var ju lite konstigt. Det har aldrig varit någon som har varit här förut och knackat på. 11:04 I bara kalsonger går Jonas ut på balkongen och tittar ner över räcket. Ytterdörren är precis nedanför. 11:11 Så står det en man där med luva, mörka kläder, handskar. 11:17 Så blir det så här, fan vad kunstigt eller? 11:20 Så går det inte här mitt hagelgivar då. Ifall det är någon inbrottshus så kan man alltid skjuta i luften för att skrämma bört man liksom. 11:27 Jonas gömmer hagelbössan bakom ryggen. 11:31 Samtidigt har Anna slängt på sig morgonrocken och gått ner för att öppna. 11:36 Hon kikar ut genom rutan på ytterdörren. 11:40 Så jag ser han lite i profil men jag uppfattar liksom inte att han ser mig. 11:44 Utan att han har fullt fokus på att titta upp på Jonas. 11:48 En ung kille eller man mitt i natten. Undrar vad som kan ha hänt liksom. Ja men är det någon som har kört på ett djur? För det är ju mycket vilda djur på landet. 11:57 Och då ropar Jonas upp mig. Då tänker jag, nej men snälla. 12:01 Du behöver inte liksom tro att det är någonting. Men jag går ju upp ändå då. 12:07 Och då får man en liten sån här konstig vibe. 12:11 Jag ska komma in från telefonen. Jag kommer inte att släppa in det men jag kan hjälpa dig om du vill med telefon. Ge mig ett telefonnummer som jag kan ringa. Han skulle ringa till sin bror. Så började han säga ett telefonnummer. Det är bara 073 och sen är det blankt. Sen kommer jag inte på något mer. 12:30 Det känns ju liksom inte bra. Magkänslan skriker ju liksom nej. 12:35 Jag tror att det är där någonstans som jag säger så här. Nej men hallå du får gå härifrån så kommer vi ringa polisen. 12:41 Och då smäller det ju nästan i samma sekund. 12:45 Hon är ingenstans, bara ett skött. 12:49 Det smäller sjukt högt. Och då fattar man ju ingenting. 12:53 Det blev ett svart typ. 12:55 Lisa, ni har sett vad vi har inträffat. 12:58 Hej, vi har nog pågående ingått hemma. 13:01 Hemma hos dig? Ja, jag har ett barn. Och vad är det du har hört? 13:09 Samtidigt som Anna går in i sovrummet och ringer 112 så står Jonas kvar vid balkongen. 13:36 Jag duckar bara en meter in i huset så jag blir asrädd. Då är det inget känsla utan bara fokus. Att inte bli död av. 13:51 Det första skottet har passerat över Jonas huvud och fastnat i husfasaden. Från balkongöppningen lägger Jonas den svarta hagelbössan mot axeln och skjuter ett varningsskott i marken. 14:06 Skytten försvinner in bakom bilarna på uppfarten där elsparkcykeln står och piper. Men kommer snart tillbaka. 14:14 Jag tror 100% att han är på väg för att döda oss allihopa som är där inne. 14:17 Killen nere på marken skjuter flera skott till mot Jonas. 14:22 Så då... 14:24 Siktade jag på honom först och blev lite osäker med nödvändsslagen. Jag vet inte om det får man skjuta ihjäl folk. Så då väljer jag att skjuta honom lågt istället mot benen. Jag hör att han träffar honom och började skrika. 14:40 Min man har ett hagrummar. 14:44 Han skjuter in mot vårt hus. Din man har inte skjutit någonting eller? Jo. Sköt emot den här personen? Ja. 14:53 Har ni någon hotbild mot er eller? 14:56 Nej, ingenting. 14:57 Nej. 15:01 Jävlar vad han skjuter. Det är ner. Vad gör vi om de kommer in? 15:05 Han skjuter om de kommer in. 15:06 Min man säger att han kommer skjuta om de kommer in. Det går bra i hjärtan. Hej, älskull. 15:21 Utanför verkar killen i luvtröjan prata med någon. Han skriker att han är träffad, att det är knas och han letar efter sin mobil. 15:32 Han tappar min lur, jag tappar min lur. 15:35 Sen blir det tyst en stund och jag hör att han är där utanför för den där elsparkstrycken pipar lite. 15:41 Då backar jag in uppe för trappan precis och så står jag där och väntar bara. 15:47 Han är ju nere. Är han ingen nu? 15:51 Nej, nej, nej, han är nere. Jag är ute. 15:55 Han har inte kommit in i bostaden ännu. 16:01 Jag sitter vid sängen. 16:05 De får skynda sig nu. De får skynda sig. 16:14 Men sen när jag ställer mig i dörren till sovrummet då kommer det i kappen lite liksom att fan nu kanske vi dör här liksom. 16:21 Kanske det här är sista stycken dörren som vi alla tre är ihop liksom. Så jag bara försökte kväva de känslorna som bara fokuserade på att inte få panik eller något sånt. 16:33 Och sen ger jag annan ett vapen och till då. Då tänker jag att hon kan ha det ifall jag skulle bli skjutande så kan hon i alla fall försvara sig lite till dem. 16:44 Det enda jag tänker är att imorgon i tidningen så kommer det stå barnfamilj tragiskt mördad. 16:50 Det är det som rullar i mitt huvud i princip. 16:57 Jag får ett samtal redan på natten. 17:00 De har fått problem och det är ett väldigt, väldigt kort samtal. Vi förstår på tonen i samtalet att det här är något allvarligt som har hänt. 17:10 En familjemedlem på Annas sida är den första som får veta att det är någonting som pågår. Men samtalet är kort. Jonas är stressad och lägger på luren. 17:22 Sen hör vi ingenting och vi vet inte vilka som lever eller inte eller hur det har gått. 17:32 Det tar en knapp timme för polisen att komma fram till Jonas och Annas hus. Under tiden går telefonkedjan vidare bland de anhöriga. Bland annat till Jonas lillebror som är bortrest på jobb. 17:46 Jag hör att det är någonting som ringer och jag tror det är mitt larm. Så jag håller på och klickar hela tiden. 17:53 Sen fick jag ett sms och då kollar jag alltid upp på telefonen och då skrev min sambo att du måste ringa din bror. Då ringde han min pappa gjorde jag. 18:02 Vad berättar din pappa? Vad får du veta? 18:05 Det har kommit hem en kille till Jonas och Anna med en pistol. 18:13 Han började skjuta. Jonas sköt tillbaka och träffade honom. 18:18 Sen la han på typ. 18:22 En stor polisinsats drog igång under natten mot tisdagen efter en skottlossning väster om Säresta utanför Grästorp. 18:30 Skottlossningen inträffade utomhus i anslutning till en bostad uppger polisen. 18:37 Medan polisen inleder en brottsplatsundersökning och spärrar av gården blir Jonas och Anna och deras barn evakuerade. 18:46 På natten blev vi hämtade av några anhöriga som fick bo hos henne. 18:53 Vi plockar lite naivt saker till barnet. 18:58 Vi ser alla bröllopsgrejer som står kvar. 19:03 Diskade champagneglas står det fint på bordet. 19:08 Men då packade ni bara för... Ja, vi tog ju bara med oss ett par blöjor typ och så lite barnmat eller haklapp typ. 19:17 Jag tog med mig ett par kassonger och två på strumpor typ. En t-shirt. 19:21 Ni tänker att ni skalar undan några dagar? 19:24 Ja, och sen får vi komma hem igen. 19:28 Och då trodde vi ju faktiskt fortfarande att det var någon som hade åkt hem till fel person liksom. Eller att vi skulle bli trånade. 19:38 Jonas och Anna kan inte förstå varför just de har blivit attackerade. 19:43 Men redan samma natt kommer Jonas pappa med en teori. 19:55 Pappan tänker att skjutningen kan ha att göra med släktingar men det är personer som Jonas och Anna inte har någon kontakt med. 20:04 Det hade inte ens vi tänkt tanken på. För vi umgås inte mellan de personerna överhuvudtaget. Vi är inte ute på flera år. 20:10 För där vet vi att en av dem, någon vi inte pratat med sedan han var typ 12 år gammal, har varit gängkriminell eller sitter inne i fängelse. Vi vet inte ens vad han har gjort. 20:22 Men så tänker vi att nej, det är ju långsökt. 20:29 Det var vid midnatt som polisen larmade sig ut. Skottlossning vid en lantlig fastighet utanför den lilla orten Grästorp i Västergötland. Ett stort pådrag med polis, räddningstjänst och ambulans inleddes och en person kunde gripas. 20:43 Huvudhypotesen är att den här händelsen hör hemma i våra nationella gängkonflikter. 20:51 Redan på natten när skjutningen skett ser polisen ett välbekant mönster. En ung utförare beväpnad med pistol utan koppling till platsen och som har kommit dit på en elsparkcykel. 21:04 I Jonas och Annas trädgård har de också hittat skyttens mobil där han fått instruktioner i en krypterad chatt. Allt tyder på kopplingar till gängkriminalitet. Polisens presstalesman uttalar sig i TV4-nyheterna. 21:20 Det här är ju inte längre något storstadsfenomen utan finns ju över hela landet och ibland så hamnar man ute på landsbygden som inte kanske är jättevanligt men det förvånar oss inte. 21:34 Vi började spekulera själva. Vad kan det vara? 21:38 Varför har någon kommit till mig? Man lär sig på flashback. Det stod i tidningen att det hade koppling till folkstrott. Men man ville inte tro på det i alla fall. Då var det med att de har åkt till fel hus. Det var det som var mest rimligt i våra huvuden. Så vi kan väl flytta hem sen när man hittar att det var till fel hus. Så då kan vi fortsätta må vårt liv lite halvt traumatiserade. Men ändå okej. 22:02 De första dagarna efter skjutningen bor Jonas och Anna hos nära anhöriga. Känslan är att allt kommer att ordna upp sig och kanske om de har tur kan de hålla bröllopsfesten bara lite senare än planerat. 22:18 Det går en vecka. Jonas får följa med polisen på rekonstruktion vid huset. 22:24 När vi var där gjorde vi det där vi skulle. Jag tyckte det var synd att det var släkt överallt så jag tände lite lampor. Så det såg lite ut som att de kanske var hemma. Passade på att slänga in lite mat i hönorna som är där inne vi åker. Sen åker vi hem och vaknar vi om det är fem eller annat. 22:43 Vi bankade på dörren där vi bodde. 22:46 Och då står det två poliser här och säger att det har brännit i vårt hus. 22:52 Då ringde Jonas och mig. 22:54 Jonas Lillebror. 22:56 Hon sa att de har bränt ner i huset och de även kastade in brandbomb hos mormor som bor i Lidköping. 23:06 Och då blir det ju helt plötsligt jättepersonligt. 23:09 Ja shit, vi behöver nog flytta. 23:12 Ni behöver packa era grejer och åka? 23:17 Jag hade inte ens tänkt på att det var ett alternativ, att vi kan vara kvar där vi är. 23:22 Utan vi måste åka någon annanstans. 23:25 Och sen man säger, vart ska vi ta vägen då? 23:29 Och då är det liksom, man ska inte bo hos någon anhörig. 23:32 Men det enda man vill är att vara med sina nära och kära. 23:36 Och så får man inte det liksom. 23:39 Kan man liksom komma djupare ner? 23:43 Jag vill bara vakna nu liksom. Så känns det. Sex och spars för det. 23:50 Sänka lite, brukar inte ha för mycket flykt. 24:13 Det är 2026 och jag träffar Jonas och Anna på en neutral plats för de kan inte avslöja var de bor. Nu har de hållit sig gömda i snart ett år. 24:26 Man är inte trygg någonstans. 24:30 Där vi bor just nu är man lite trygg då. 24:34 För man vet ju att ingen vet vart vi bor. Inte ens polisen vet vart vi bor någonstans. 24:41 Man känner sig inte säker någonstans. 24:43 Sociala medier har vi slutat med helt och hållet. Man kollar sig över axeln när man är ute. 24:48 Det är konstigt. Man har aldrig behövt tänka så innan man har gjort något i livet. Man har bara levt på livet som vanligt. 24:59 Under året har de tvingats flytta sex gånger. Inget boende har riktigt fungerat. Jonas minns de första dygnen efter flykten- 25:08 Så kom vi fram till det här stället vi skulle bo på. 25:11 Jag tror jag var hundra procent säker på att då skulle vi bli skjuten den natten. Första natten vi bodde där. Satt upp hela natten. 25:18 Vaktade. 25:19 Man var livrädd. Nu är det absolut sista natten vi bor ihop. 25:26 Efter den natten sa vi att vi inte kan bo här. Det funkar inte. 25:31 Och det är inte bara Jonas och Anna som är drabbade. Eftersom ingen vet varför de blivit utsatta så gäller hotbilden hela släkten. 25:41 Tandborste, pass, lite pengar. Tog lite kort på huset ifall det skulle brinna ner. 25:47 Jonas lillebror. 25:48 Vi hittade ett rum ute i skogen, ett hus där. Och så fick vi bo där i sex veckor lite drygt. 25:57 Ja, det var helt overkligt. 26:02 Det är såna här bilder jag tycker är kul att ha med. Du har levt ett gårdsliv en gång i tiden här. Kört skottsära och hoppat i grus. 26:14 Anna visar upp ett album där hon samlat bilder från 2025. 26:19 I början är det foton på när Jonas snickrar i huset och när barnet matar hönsen. 26:26 Men en bit in i boken tar bilderna från gården slut. 26:31 Nu kommer brytet. 26:33 På den sista bilden, när allt är som vanligt, tagen bara några timmar innan skjutningen, står Anna och fixar i köket inför bröllopsfesten. Från och med den här bilden var vi aldrig mer hemma. 26:49 Hon bläddrar vidare. För den som inte vet så ser det ut som helt vanliga foton på en ung barnfamilj. Men bilderna är tagna på olika platser där de tvingats leva gömda. 27:03 Ett foto visar Jonas och deras barn som går hand i hand längs en enslig grusväg. Ett annat är från en camping vid Vättern där de träffar sina anhöriga efter att polisen bedömt platsen som säker. Efter attackerna så är det åtta familjer som lever under hot. 27:24 Vi är flera som har övat hur man laddar hagelbössan fortast möjligt. Annas anhöriga. Och liksom verkligen ligger och memorerar innan man somnar. Vart gömmer vi barnen om någon försöker ta sig in i huset? 27:37 Och sen försöker man sova några timmar och tänker att det gick bra den här natten också. 27:45 Efter en dryg månad så görs bedömningen att andra familjemedlemmar kan flytta tillbaka hem. Men inte Jonas och Anna. Deras hus har ju brunnit. Och hotbilden mot dem gör att de inte kan gå tillbaka till sina jobb. De blir sjukskrivna, får inte åka i sina egna bilar och de försöker hitta säkra platser att gömma sig på. 28:09 Vid ett tillfälle står de helt utan tak över huvudet. 28:13 Då ringde vi till SOS och tänkte att deras roll i samarbetet som vi har fattat som är att de ska ta hand om barn och se till att de får det bra och hjälpa familjer som är i en kris typ. Lite som vi var i. Hemlösa och sånt. 28:30 Så då ringde vi till SOS och båda hjälp och få någonstans att bo. 28:36 I alla fall mer än en dag bara om de hade någonting som de kan hjälpa till med. Det enda svaret vi fick då var att de inte är någon boendeförmedlare. Vi skulle kolla på Facebook och Blocket efter någonstans av hyra. Det tycker jag var väldigt oschysst. 28:53 Omänskligt nästan. 28:56 Så det fanns inget skyddsnät? 28:59 Nej, det känns inte som det i alla fall. 29:01 Det enda de sa var att vi kan ge skyddat boende till kvinnor som blir slagna av sina män. Det är absolut jättebra, men det är en hel familj som behöver hjälp. 29:12 Man har inget hem. Man har ingen trygghet. Man har ett litet barn att ta hand om. 29:19 Man får inte bo hos anhöriga. 29:21 Man ska vara anonym. Och så får man från socialtjänsten att... Nej, men vi är ingen bostadsförmedling så vi kan inte hjälpa er. 29:32 Ja, vem ska hjälpa oss då? 29:34 Var ska vi kunna bo vid? 29:37 Skriv på Facebook men det kan vi inte göra för vi ska ju försöka vara anonyma liksom. 29:43 Att man inte förstår riktigt. 29:45 Man vill inte förstå för det är sommar och det är semester och vi har inte resurser. 29:50 Men vi har inget hem och vi har ett litet barn att ta hand om liksom. 29:54 Vi har ställt frågan till Grästorps kommun om hur de hanterade kontakten med Jonas och Anna. Socialchefen vill inte ställa upp på en intervju och svarar i ett mejl att han inte kan kommentera det enskilda fallet. Och inte heller hur kommunen jobbar med personer som lever under hot. 30:12 Vi är jättenöjda med allt polisen har gjort för oss. De har varit mer än bara poliser hemma. 30:21 Men det här skyddsnätet som man tänker ska finnas. Typ som socialtjänsten som Jonas pratar om. 30:27 När man verkligen behöver hjälp så får man inte det. 30:40 Du beskriver ju planen eller uppdraget som att du skulle hota, som jag förstår det med vapnet. Skulle du rikta vapnet mot personen då? 30:49 Mm. 30:51 I säkerhetssalen i Skaraborgs tingsrätt i Skövde ställer åklagarna frågor till den 16-årige skytten som kom hem till Jonas och Anna. Du beskrev att du avlossade ett skott. 31:03 Vart siktar du? 31:05 Vid två olika rättegångar måste Jonas och Anna sitta mittemot de unga killarna som åtalas. Dels för mordförsöket, dels för mordbranden. En kille som är 15 åtalas också för medhjälp till mordbranden. Han var även den som anlade en brand hemma hos Jonas mormor i Lidköping. 31:26 Och det blir tydligt att de unga utförarna själva inte har någon aning om varför de skickats på uppdrag till en barnfamilj långt ute på landsbygden. 31:37 Det är skönt att de som har gjort det här, de som har utfört det här, har ändå åkt fast. 31:46 De här killarna har inte kommit på det själva att de ska åka in till oss och skjuta eller tända på vårt hus. De har fått order av någon annan att åka och göra det. 31:54 Så vad är det konkret som ligger bakom våldsdåden? 31:58 I pausen pratar jag med åklagaren Sofia Karlsson. 32:02 Det vi kan se kopplar ihop de här händelserna är att de riktar sig mot målsägande som är släkt och som har gemensam släkt. 32:13 Som vi vet befinner sig i en konflikt med andra kriminella om vi säger så. 32:20 Sen så finns det ju de som är häktade i ett narkotikamål också. Där vi ju tror att vi kan ha den här konflikten. Så det är klart att det är många pusselbiter och vi kan inte riktigt prata om allting ännu. Men så småningom så kommer bilden att klara. 32:43 En tid senare. Vi sitter vid köksbordet hemma hos Jonas lillebror. De har fått reda på att bakgrunden till våldsdåden mot familjen ska vara en pågående konflikt inom det kriminella nätverket Foxtrott. En konflikt som leder ända upp till toppen, till Foxtrotts ledare, Rava Majid. Han som kallas den kurdiske räven. 33:08 Man vet ju vad Foxtrot är och vem Rava Majid är. Man har ju inte i sin vildaste fantasi tänkt att man skulle bli inblandad dit. 33:17 Nu så står man mitt i skiten typ. 33:20 Det som har kommit fram är att en släkting till Jonas, han som Jonas pappa misstänkte redan första natten och som Jonas och Anna inte träffat sedan han var tolv, att han har jobbat för Foxtrott. Han har utfört sprängningar och skjutningar i bland annat Alingsås och i Stora Höga utanför Stenungsund. 33:40 Under en period gömde han sig i Nederländerna- men greps till slut av polisen. I lägenheten hittade polisen också en stor knarkgömma- och inte minst Foxstrott-ledaren Rava Majids bror- som också åkte fast på kuppen. 33:58 Det är bland annat den här händelsen som ska ligga bakom konflikten- som i sin tur har spilt över på Jonas och Anna- Men det stannar inte med den manliga släktingen. 34:10 Då ringer någon polis och säger att det är två kvinnor som har blivit gripna. 34:16 De två kvinnorna är också släkt med Jonas. De misstänks för att ha stulit ett stort parti kokain från Foxtrott på uppdrag av den manliga släktingen. 34:29 När stölden uppdagas ska Foxtrot-ledaren Rava Majid ha gett order om att hela släkten, däribland Jonas, ska utplånas. 34:42 Det är som en dålig bäckfilm. 34:44 Jag vill inte ha ett pris på mitt huvud för något som jag inte ens är inblandad i. Jag vill inte ens ta ut med tången. 34:52 Och att då min familj, mitt barn och min fru sig blir indragna och jag är här. För någonting som vi inte har någon inblandning i överhuvudtaget. Vi råkar vara släkt med några personer som vi inte ens omgås med. 35:06 De har ändå jobbat åt Sveriges värsta gäng. De är kända för att utöva blodshemd. 35:14 Jonas Lillebror. 35:15 Innan så trodde man ju alltid att du blir inte skjuten för ingenting liksom. 35:20 Du måste ju ha gjort någonting. 35:22 Men så är det verkligen inte. 35:25 De bryr sig inte vem du är liksom. Har du en koppling till, du kan vara familj eller du kan vara nära släkt bara liksom. 35:33 Så då får du sota för det liksom. 35:36 Det är väl det vi gör nu tänker jag. 35:46 Ska vi gå in och kika i... Var kommer man in här? 35:52 Oj, vad stort! 35:55 Vi är tillbaka vid Jonas och Annas gård på landet utanför Grästorp. Själva huset är rivet. Där finns bara en stor sandhög. Men ladan står kvar. 36:15 Vi kliver upp på loftet. Det var där som dansbanan skulle vara på bröllopsfesten. 36:22 Det här är också en stor sorg tycker jag. Man har inte fick använda det här. Det är en fin låda. Dels har vi bröllopsfesten men också i framtiden har kräftskivor. Studentfilande. Det var inte jag. 36:42 Överallt hänger pynt kvar från festkvällen som aldrig blev av. Till från taket och ljuslingor runt bjälkarna. 36:52 I en kartong ligger färdiga godispåsar som gästerna skulle ha fått. 36:57 Vi skulle ha en skattejack på loppet eller på festen. 37:02 Vad är det i då? Det här var till barnen. Här var det tatueringar och såpbubblor och lite godis. 37:09 Och sen var det... Vi har något till de vuxna här. Då var det en liten shot. 37:18 Tatueringar, vätskeersättning, huvudväxttabletter och sådana här som man luktar gott i munnen. Ja, ja. 37:31 Men i en annan del av ladan står också saker kvar från det nedbrunna huset. Mycket är skadat av sot och röklukten sticker i näsan. 37:42 Jonas och Anna sorterar ut det som ska slängas och det lilla som kanske går att spara. 37:48 Det här kan vi också slänga upp. Nej, det har funkat. 37:55 En leksak i vit plast har fortfarande batterierna kvar, men den åker i slänghöga. 38:04 Är det från brand? 38:05 Den var ju i köket. 38:11 Man ser stället man tänkte bo på i resten av livet så är det bara sönderbränt. 38:20 Alla de här grejerna, barnsaker, kort och leksaker. Svarta skor, barnskor. 38:33 Det är väl bäst att säga, alla barngrejer. 38:37 Bland barnsakerna som förstördes i branden fanns också sängen som Jonas snickrat. Den var inte bara täckt av sot. Efter skjutningen och branden så hittade polisens tekniker en kula. Ett av skotten som gick in genom den öppna balkongdörren hade borrat sig in i barnets madrass. 38:59 Och teknikerna hade ju inte heller hittat det först. 39:02 Utan det är ju när de sätter sådana här, som jag har förstått, laserpekare i skotthålen då. Så de ser att den har rekorsättat ner i barnets säng då. 39:11 Jag vet inte vad man ska säga om det. 39:13 Jag kan inte prata om det utan att börja gråta. 39:22 I svarta sopsäckar har Jonas och Anna samlat det sista som måste köras till tippen. 39:29 Gården ska säljas och de har varit här flera gånger för att röja. 39:34 I början var polisen med för att garantera säkerheten- men på sistone har Jonas och Anna kunnat åka hit själva. 39:43 Just idag har Jonas planerat att jaga efteråt och har med sig sin favoritbössa- den som han knappt har använt sen skjutningen- 39:57 Det är så sjukt liksom. 39:59 Jonas Lillebror är också med på gården. De är flera familjer i släkten som jagar och har vapen i hemmet. Enligt lagen så ska skjutvapen hållas inlåsta och få bara användas vid jakt. Men när polisen dröjde och Jonas sköt tillbaka mot den unge pistolskytten bedömdes det som nödvärn och Jonas åtalades aldrig för något brott. 40:25 Tar det en timme för polisen att komma då är ju Hagelbysen din bästa vän. 40:29 Och det är ju rätt så sjukt att det ska behöva vara så. Det är ju att leva eller dö i ett sådant läge. Är det verkligen det? 40:37 Efter allt som hänt så har även Jonas lillebror blivit mer vaksam och säkerhetsmedveten. 40:44 Så fort du går förbi ett fönster så går du inte bara förbi fönstret utan du ställer dig av och kollar lite. 40:50 Särskilt på kvällen så blir det ju att man kollar lite extra. 40:55 De kikar och kollar där. 40:58 Man vaknar på natten när man går och lägger sig. För vi har ju tillgång till varandras övervakning som kommer hemma. Varje gång man vaknar på natten så går man in och kollar sig. Det har inte varit någonting. Det är bara en bil som har gått förbi. Eller det är ett år som har sprungit till trädgården. 41:13 Och så lägger man sig över igen. 41:16 Istället för att ni kollar Facebook och Instagram så kollar ni. 41:19 Vaknar på morgonen då är det första jag kollar igenom. Allas kameror och ser vad som har hänt. 41:24 Ändå det är lite mer rutin liksom. 41:29 Jag springer förbi fönstren här så att jag har så lite siluett som möjligt. Så om det är någon som vill skjuta mig utifrån då får man vara jättebra på sikt i så fall. Jag var ju livrädd på nätterna när jag var uppe i mitt eget hus. 41:42 Rent och där man var trygg i sitt eget hus. 41:59 Hej, Pernilla här. Tjena, tjena. Hej, kan du prata? 42:06 Ja. Det är våren 2026 och en stor rättegång pågår i Göteborgs tingsrätt. Bland de åtalade finns Jonas tre släktingar, mannen och de två kvinnorna. 42:20 Tingsrätten har ju då kallat till huvudförhandling i det här målet för åklagaren ordet. 42:30 Av säkerhetsskäl kan Jonas inte vara på plats och lyssna. Så varje dag efter förhandlingarna så ringer jag honom från min bil. 42:39 Om du ska beskriva hur det kändes här i morse? 42:41 Det var oroligt typ. Jag vet inte. Det har bara varit en spänn hela veckan typ. Det är lite ont i magen och det är svårt. 42:54 Målet handlar om ett synnerligen grovt narkotikabrott och om vad som hände efter att det stora kokainpartiet blev stulet. 43:03 Den 16 maj sattes planen i verket. 43:07 Man förde narkotikan till ett hus i Stöllet i Torsby kommun. Under tiden så förstod Foxtrot-nätverket att man hade blivit bestulna på 33 kilo kokain och det är här som vi ser att anhöriga utsätts. 43:23 Från bilen berättar jag för Jonas vad en av kvinnorna sagt i förhör om våldsdåden mot familjen. 43:30 Hon sa att vi finns på en dödslista nu och har ett pris på våra huvuden, det får vi ju hantera. Men det här att man ger sig på anhöriga, hon känner ju en skuld kring det. Det märktes ju att hon tyckte det var jättejobbigt att det hade drabbat er liksom. 43:49 Det är väl skönt att få ett litet kvitto på att man fortfarande bryr sig om en. Det är ju väldigt för sent. Allt har redan hänt. Egentligen är det ju skitsamma. 44:01 Och sen slutar hon med att jag kommer inte besvara några frågor. Tack för mig. Och sen svarar hon ju inte på en enda fråga. Nej. 44:17 När domarna kommer är det flera åtalade, bland annat de kvinnliga släktingarna som döms för olika narkotikabrott. Även de unga killarna som utförde attackerna mot Jonas och Anna är sedan tidigare dömda för mordförsök och mordbrand. 44:45 Man har väl hittat tillbaka till vardagen. Gör sig i ordning, äter frukost. 44:49 Hjälper barnet. 44:53 Sen är det mer att man kollar sig för innan man går ut kanske. Inte bara gå ut utan man kollar genom nyckelhålet. 45:00 Se om det är någon där. 45:03 Eller om någon kommer väldigt fort förbi på en cykel eller en elsparkcykel. Det triggar ju också. 45:09 Att man är mer observant om sin omgivning. 45:15 Sommaren 2026. Jonas och Anna har börjat jobba igen och deras barn har börjat på förskolan. Men de lever med skyddad identitet och bara ett fåtal av de allra närmaste familjemedlemmarna vet var de bor. 45:32 Jonas och Anna är försiktiga så fort de går ut, tar aldrig samma väg två dagar i rad och kollar noga runt bilen innan de åker hemifrån. 45:43 Vi har ju faktiskt haft en situation hemma när det var en granne som knackade på där vi bor nu. Och jag visste inte hur den här personen såg ut. Barnet var ju också hemma och jag tänkte att nu... Alltså jag trodde att nu är det någon här igen och nu kommer vi dö. 45:59 Och du var inte hemma. 46:02 Vi har sagt till alla, vi känner typ att... 46:06 Knacka, kom inte hem, alltså... Och inte hem till oss och bara knacka på dörren. Ni måste alltid ringa innan och säga att ni ska komma, liksom. Ni kommer inte komma in annars. 46:16 Nej, men så litar jag inte på någon gång. 46:26 En fredag får jag ett samtal. Jonas och familjen som har vänner i Lidköping har svängt förbi en matbutik för att handla tacos tillsammans. 46:36 Och så tog vi en liten barnvagn som alla barn brukar springa och öppna. Och så tyckte jag att det var framför oss. De fick in precis framför oss typen. 46:48 I gången, precis vid fiskdisken, har Jonas känt igen en ung kille. 46:59 Det visar sig att det är en av de unga mordbrännarna, 15-åringen, som tänder på hemma hos Jonas mormor. Nu har han placerats på ett CIS-hem bara några hundra meter från brottsplatsen och är ute och handlar tillsammans med CIS-personalen. 47:16 Han blir ju jätte, jätte, superduppstressad. Och jag blir också så här bara på att vara härligt, eller? Och bara består av de riktiga, naturligtvis bara. 47:22 Fan, härligt, eller? 47:23 Nej, jag blir skakad över det. 47:29 Jag hoppas inte att försöka göra kvällen. 47:34 Kan du... 47:38 Idag har Jonas och Anna bara sporadisk kontakt med polisen och det är hemligt till och med för de flesta poliser var familjen bor. 47:49 Under hösten 2026 så utreds ytterligare en man för inblandning i mordförsöket och mordbranden mot familjen. 47:59 Jonas och Anna har blivit uppmanade att fortsätta hålla sig gömda och hur länge hotbilden kommer finnas kvar vet de inte. 48:30 En grå och blåsig måndag. Vi går in genom grinden, snäddar över gräset och passerar grusgången som ledde fram till huset. I ena kanten av trädgården står fruktträd och en liten paviljong precis bredvid en damm. 48:47 Men var det här som ni skulle vara? Ja, så här skulle vi liksom gå. Och då var ju häcken grönt där. Och bakom häcken, där var ju huset. 48:57 Och så är det en liten bro där. Det syns ju knappt nu när gräset är så högt. Ja, men det ser jag. Så vi skulle ha gått över. 49:05 Anna visar vägen där hon och Jonas skulle komma fram till gästerna på bröllopsfesten. Hon i sin vita brudklänning och han i kostym och sin nya champagnefärgade slips. Och så skulle gästerna stått mellan tvättstället och pinnarna där. 49:25 Det här är allra sista gången som Jonas och Anna är här. 49:30 Sista minnena av livet som de planerade. Men som inte blev av. 49:37 Ja. 49:39 Nu skulle vi gå till en liten melodi här. 49:42 Bröllopsvals hette den. 49:44 Spela, tyck på Play-Dop-programmet. 49:46 Nej, det kan jag träna på dig själv. Vill du ska jag sågna i? 49:58 sårligt. Ja. Man ser det ju framför sig lite. 50:04 Ja. 50:07 Det hade varit fint. 50:11 Men tänk ändå att ni står här ju. 50:15 Ja man landar ju typ där. 50:17 I alla fall. Och så tankarna går iväg och man blir ledsen och man blir arg. Och sen tänker man att vi alla lever. 50:25 Vi har varandra. Ja. 50:27 Även om allt annat suger. 50:30 Det är ändå det viktigaste liksom. 50:51 Du har hört Familjens flykt från Foxtrott av Pernilla Wardebäck i samarbete med 3D Statsmakten Media. 50:59 Producent Martin Jönsson. Slutmix Fredrik Nilsson. 51:04 Kom ihåg att du kan följa P1-dokumentär i Sveriges radios app så får du påminnelser varje gång vi släpper ett nytt avsnitt. 51:13 Det här är ett program från 2026.