Militärhistoriepodden

00:00 Hur kunde en revolution som lovade frihet sluta i massavrättningar och diktatur? 00:06 Det talar jag, Urban Lindstedt, med historikern Dick Harrison om i ett avsnitt av Historia Nu som är ute nu. I slutet av 1700-talet befann sig Frankrike i en djup kris. Statskassan var tömd, skattesystemet orättvis och stora delar av befolkningen levde i fattigdom. 00:23 När Ludvig XVI sammankallade riksdänderna för att få igenom nya skatter satte han igång en utveckling han inte kunde kontrollera. 00:34 Monarkin avskaffades, kungen anklagades för fräderi och avrättades i guillotinen den 21 januari 1793. Uppror, krig och politiska maktsrider ledde till skräckväldet och revolutionen började äta sina egna barn. 00:54 Nelson stupar ju då, och det kan man ju säga att han stupar ju faktiskt från ett skott uppifrån märsen innan masterna har åkt på redotabler. Så skjuts han ju faktiskt träffas och förstår ner. 01:04 Ja, men spanjor, det är ju deras enda bragg därför. Det vet jag också är någonting som jag plockade upp i läsningen för att spanjorerna i brist på annat ägnade sig väldigt mycket åt skarpt skytte. 01:15 Just det. 01:16 Inför slaget. 01:18 Så det lyckas som ju märker man ju i alla fall. 01:21 Så innan han dör så får han ju klart för sig att segeren är vunnen och han kommenterar ju själv att han är så väldigt nöjd med att han dör men att han har gjort sin plikt och han kommer ju sedan att föras hem då i det här linjeskeppet faktiskt i en tunna med brandy och får ju sedan en enormt hedersam begravning. 01:49 Militärhistoriepodden är podden om krig med människor och samhället i fokus. Programledare är Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktor i idéhistoria. 02:03 Podden ges ut av förlaget Historiska Media. Stöd gärna i MO-podden via vårt swish-nummer 123-610-7668. Märk betalningen med MO-podden. 02:23 Välkomna till Militärhistorpodden. Det här är Peter Männesved. 02:26 Och det här är Martin Nordstedt. 02:28 Idag ska vi snacka om Trafalgar 1805. Jag ska inleda med något helt banbrytande. Jag ska berätta om vad jag har käkat i frukost. 02:36 Fantastiskt. 02:38 Havgrinsgröt. 02:41 Det var gott. Jag försökte variera med honung den här gången. Men, och då undrar en lyssnare förstås, vad fan har det med sakerna att göra? Jag har en teori om att svensk havregrynskultur kan direkt härledas till slaget vid Trafalgar 1805. 03:02 Och då är poängen här att tiden efter Trafalgar, Sverige har under lång tid varit ganska beroende av Storbritannien och handeln med dem. 03:14 Med tiden efter Trafalgar så börjar vi exportera en väldig massa havre till Storbritannien. Det är inte helt klockrent va? Det påbörjas egentligen 1830 och fortsätter fram till 1880 ungefär. 03:31 Men under den här tiden så består svensk handel av nästan tidvis upp till 20% av export av havregryn till Storbritannien. 03:44 Vid 1880-talet ungefär när mekaniseringen sätter igång så har man stort överskott av havergyn i Sverige. Och så måste man börja konsumera det inom landet. Därav havergynskulturen. 03:56 Vad tror du om det argumentet? Ja, och då skulle jag vilja tillföra att det vi kommer in på, så Trafalgar-slaget är ju en del av en helhet, en stor helhet. Och konsekvensen av, det kan vi ju släppa direkt, att fransmän och spanjorer ju i stort sett egentligen får sin flotta utslagen här, det är ju att Napoleon svarar ju med en kontinental blockad av brittiska varor. Därav så tvingas ju den svenska handeln mer mot britterna. Eftersom Sverige kommer att hålla sig till britterna under Napoleonkriget, i alla fall inte helt under hela perioden. 04:32 Så det är ju det du är ute efter här, att kontinenten stängs och att vi ökar vår handel med britterna. Det är väl det som är lite din... Ja, precis. 04:41 Och det här är början på det brittiska imperiet egentligen och deras stora era av sjöhandel och det enorma kapitalet som flödar in i London här efteråt. 04:53 Ja, för det stora konsekvenser som du säger av att ju britterna från 1805 och framöver så skaffade sig ett sjöherravälde och en överlägsenhet till sjöss och också insikter om att man måste ha den. 05:07 Det är ju sedan hundra år sedan en dominans och framförallt att man ju grundlägger kolonialväldet och vi har ju anledning att komma tillbaka till den här saken under det här avsnittet. Men vi kanske ska sätta in det här lite i sitt sammanhang. Det pågår ju krig i Europa. Från 1792 fram till 1815 så... 05:25 Står ju Europa i brand. Först är det revolutionskrigen och sen från 1803 så är det Napoleonkrigen. Trafalgar har slagit ju en del av Napoleonkrigen. 05:35 Det det egentligen handlade i grund och botten om var att britterna hade ju en flotta som ju ensam inte var större än de flottor som Napoleons imperium faktiskt hade tillgång till. Och man la ihop då Den holländska Skaden som man redan i slutet av 1700-talet hade lagt vantarna på– –för man invärderar ut Ajo-Holland, dagens Holland. 05:58 Den spanska flottan som man är i förbund med– –och sen den egna franska flottan. Problemet för britterna var att om de här kom ut till havs och förenades– Och dessutom attackerade in i Engelska kanalen och överlägset angrept den brittiska flottan och slog ut den. 06:15 Ja då var ju vägen uppe för en invasion av de brittiska öarna. Så det här är liksom det stora strategiska problemet. Så att britterna försöker liksom att stänga in och blockera då den här franska och spanska flottan i de här stora flottbaserna. Och det här har vi ju varit inne på i tidigare program faktiskt. Flottbasen i Toulon inne i Medelhavet, södra Frankrike. Cadiz på sydspetsen av Spanien och Brest i västra Frankrike. Och Brest figurerade ju faktiskt i vårt avsnitt om slagskeppet Bismarcks undergång, eller hur? 06:50 Så där är liksom strategiska problemet. Och då ska jag bara lägga till det. Då var britterna på det här sättet att om de nu tappade kontroll, om vi säger nu att någon av de här blokadskadorna och brittiska skadorna tappade kontroll över fransmännen, då säger jag att de bröt ut från Toulon eller någonting sånt. 07:05 Eller från brett. Ja då föll man tillbaks på kanalen. Tappar man kontroll då föll man tillbaks i kanalen. Och det var ju liksom lite självklart då. Därför där samlades man ju då för att undvika det som man ju trodde var målet för fransmännens manövrar här. Nämligen att rensa kanalen på britiska fartyg. Så det var lite tjuvarackarspet, katt och råttalek här lite. 07:28 Det påminner ganska mycket om 1900-talet och den konflikten som pågår mellan Tyskland och Storbritannien också under andra världskriget egentligen. Ja, på sitt sätt. 07:38 Mycket handlar ju om att störa handel och att de franska försöken här att bytas ut och ta sig mot Västindien handlar delvis om att störa brittisk handel och sådär. Och på det viset så är det ju väldigt, ja det finns många likheter. 07:50 Ja, jag skulle vilja lägga till det här. Det är inte bara det här invasionshotet alls riktigt utan det är också det här att de här konvojerna med resurser från inte minst Västinjen som ju varit ett oerhört rikt område. Det är ju lite intressant att de här flottorna också när de bryter ut så tänker man sig att samlar de faktiskt bort i Västinjen. Santa Domingo som är ju fransmänniskan den rikaste och största koloni. Och därifrån ladda upp för att sen gå runt de brittiska öarna, förena sig med den holländska flottan och sen rensa engelska kanalen. 08:21 Men det handlar också om, som jag precis sa, att faktiskt också understödja och hjälpa konvojer. Skillnaden mot andra världskriget är väl ändå den att tyskarna var ju Man är timt underlägsna. I det här fallet så är det liksom omvänta roller. Men det är samma problematik, det här med utbrytning, bismars utbrytning. 08:41 Det tycker jag är spännande också med den här typen av sjökrigföring. Det finns ju så många osäkra variabler också. Även under andra världskriget så kunde skepp försvinna ur radarn och sånt. Då hade man ändå radio och radar bland annat. Så att kommunicera mellan skepp och även hålla... 08:57 Få någon slags överblick. Men det finns ju inte den här tiden utan det är väldigt mycket slumpen egentligen. Att vindarna står rätt och att de lyckas träffa varandra och att de lyckas få syn på varandra överhuvudtaget. Det måste ju vara ganska svårt bara det. Och sen avgöra hur många skepp som finns där bakom eller som döljer sig bakom horisonten. 09:16 Det måste ju ha gett en väldigt speciell prägel till den här tidens sjökrigföring generellt sett. 09:21 Ja, precis. Och sen kan jag väl nämna det då, att de här fartygen man använder sig av, det var ju egentligen artilleriplattformar. Och de var ju inte nödvändigtvis väldigt goda seglar, utan man hade ju liksom ett antal linjeskepp som kunde ingå i den här linjen, för det var ju liksom taktiken man försökte göra. segla upp på linje och kunna avge bredsidor mot motståndarna. Och då hade man ju en klassificering ju att man kan prata om första, andra, tredje, fjärde, rangens, femte, rangens linjeskepp. Och det är ju ett fartyg här som ju sedan är Nelsons flaggskepp och i första rangens linjeskepp. 09:56 linjeskepp HMS Victory då med över hundra kanoner men så hade man ju också vilka ju var väldigt betydelsefulla just av de där skälet som du pratar om att man hade ju fregatter och mindre fartyg som kunde då kryssa och ligga och vara de här ögonen men det är ju fortfarande så här att de måste ju fysiskt träffas och lämna över en depress eller rapportera så jag håller med om och jag inmäler mig efter att ha försökt att läsa om det här under många år att det handlar ju mycket om erfarigheter att vara Hur gick vindarna? 10:27 Vad är rimligt? Kan den här flottan befinna sig där? Och så vidare och så vidare. 10:32 Ja, men precis. Även om man bara ens... Och sen även om man ens ser varandra så måste det vara svårt att ens bara kunna komma till drabbning. Och sen väder då på det. Det kom en storm eller någonting. Och det kan vi se i efterspelet och Trafalgar. Vad det spelar för roller. 10:48 Det kanske egentligen var ett större problem och ledde till fler förluster ibland de här stormarna. Det är flera flottor som historien har gått under just på grund av stormar och inte på grund av fiendens åtgärder. 10:59 Det är en ganska annorlunda typ av krigsföring också. Vi har pratat om det här under Lepanto. 11:05 Men där är det ju en slags entringsstrategi med de här galärerna i Medelhavet där man då ska försöka ta över varandra och ha väldigt stort fokus på de här flaggskeppen också. Det är lite bizarrt det här. 11:21 Kan du liksom... 11:23 Hur de lägger upp sig, vad är egentligen logiken bakom det? Att de ska lägga upp sig i linje och bara skjuta av. 11:31 Det känns som två rullband som bara möts. 11:36 Ja, man kan ju tycka att det här är lite märkligt. Idén var ju att man skulle formera sin flotta på en linje. Och så gärna med vinden i ryggen då. 11:47 segla ner mot motstånd av flottan och låg motstånd av flottan då kanske till och med till ankars på linje. Då hade man ju ett väldigt bra utgångsläge för då hade man ju handlingsfrihet. Då kunde man liksom segla ner mot flottan och avge sina då bredsidor mot motståndare. Men det är klart som du är inne på nu att en sån här strid den slutade ju ofta I ingenting. Och vi har ju en klassiker faktiskt i svensk maritim öllogshistoria. Det är ju slaget vid Hogland mellan svenska flottan och ryska flottan som inleder Gustav III ryska krig. Där man ju då börjar en sån här linje och där det sen blir stiltiga och där man bara blir liggande och skjuter slut egentligen sin ammunition. 12:22 Och så blir det ingenting av det. 12:24 Så du har ju alldeles rätt i det. Att det här var ju egentligen på något sätt motsvarigheten. Jag brukar ibland jämföra med det här kavaleriet som vi har pratat om. Det här med att man... Kan han kolla att man rider fram och avlösa sin pistol och så vänder man tillbaka? Vad når man med det? 12:41 Här kommer vi in på det här med Nelson och att man ofta har tillskrivit honom. Det är ju så att Nelson är företrädaren för en del nyheter som händer med sjökrigsföringen. Han fångar upp saker och kanske är renodlare. 13:00 Men att man här försöker bryta upp den här linjeformationen till något mer effektivt och offensivt. Här brukar man ofta jämföra med fransmännens infanteritaktik. Att man anfaller och flyttar sig på kolonn. 13:17 Men man kan när man behöver formera en linje för att få den här fördelen av att breddgruppera för att kunna använda eldgivningen. 13:27 Om man då möter motståndare som bara är på linje, det är klart att om man då anfaller på kolonn, kanske börjar formera linje och skjuter, formerar på kolonn igen och sen anfaller, då når man ju ofta väldigt stora drastiska framgångar och det ser vi på slagfälten. 13:44 Men vad har du nackdelen då med det? Det är att man då utsätter sig i ett initiatläge för väldigt mycket eld som man inte kan svara mot. 13:52 Är det det som är... Ja, och det är det som sen ju egentligen blir slutet för det där, nämligen att när motståndaren i det här fallet nu, Wellington, hon lär sig att hantera de här kolonnanfallerna, då kan man skjuta bort de här. Och det är det som händer egentligen på eftermiddagen faktiskt i slaget vid Waterloo. 14:08 Att det krossas ju det här kolonnanfallet just med L-givning. 14:12 Men till Sjöss, om vi övergår till det, så är det ju så att Nelson börjar att använda just det att han förflyttar sig på kolonn mot motståndaren. Liten träffyta. 14:25 Och bryter in i motståndarens linjer, delar upp den och väljer sedan sina mål. Men framförallt också kan... 14:33 Och svänga upp sina fartyg för att avge de här bredsidorna han vill. Han bestämmer liksom själv när striden ska äga rum och hur den ska äga rum och under vilka förutsättningar. Och också, vilket ju kanske är viktigt att komma ihåg, när man passerar igenom en sån här linje, då får man ju fördelen av det brutala nämligen att kunna skjuta längs med ett sånt här linjeskepp. Alltså att låta kulorna svepa längs däcket, batteridäcken, slå in i aktekastellet som ofta är oskyddat. 15:06 Och ofta kan det räcka faktiskt. En sån bredsida från ett sånt här linjeskepp med hundra kanon som passerar som A450 kanoner in i det andra fartyget. Det kan ofta räcka för att det andra fartyget stryker flagg faktiskt. Master går av. 15:22 rensa batteridäcken, människor dör och så vidare. Så där har man också en fördel i ena sidan i inbrottet. Så det här är en grundförutsättning kan man säga. 15:32 Precis, och en annan fördel är också att du kan skjuta åt båda hållen. På en vanlig bredsida så är det begränsat till att bara skjuta med ena sidan. 15:40 I den här genombrytningen kan de skjuta direkt åt båda hållen. Man får ju mer effektiv nytta av alla kanoner som finns. 15:48 Av sitt artilleri. Och sen också så att man ju ofta flyttade över manskapet till den sida där artilleriet var verksamt för tillfället. För att utnyttja så att man kunde ladda om och skjuta. Och här kan man ju också nämna det tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att det fanns en kvalitativ skillnad mellan britter. 16:09 Och fransmän å ena sidan men också spanjorer som vi skulle vilja säga var ett steg ännu längre bort. Att britterna var ju överlägsna där det gäller framförallt artilleriet. De sköt mycket snabbare helt enkelt. Och de var dessutom mycket mer övad och vana att hantera den här typen av segling i formation. Och där spanjorerna skulle man nästan kunna säga var katastrofalt dåliga. 16:33 Hur vet vi det? Det låter som en typisk sak som man bara säger. 16:40 Vad har vi för skämt? 16:43 De var dåligt övade och de hade inte några befälhavare och de genomförde inte den typen av man övrar sig. Det kan man ju se tillbaka i historien och i drabbning efter drabbning så är det just det som är problemet. 16:54 Spanjorerna har svårt att hålla linjen, till exempel. Fransbännen också. De undviker gärna den här typen av mer komplicerade manövrar faktiskt. Ofta, som vi kommer att se, den franska befälhavaren här, Villeneuve, som är chef för den här samlade allierade spansk-franska flottan med Trafalgar, han vill gärna att britterna kommer med vinden. För han vill ha vinden så han egentligen kan smita undan. Han är egentligen inte intresserad av att slåss. Han vet att han är underlägsen. 17:27 Blir det stridfartyg mot fartyg så vet han att britterna är överlägsta. 17:33 Men då är han inte okunnig om Nelsons taktik? Nej, det gör han inte. 17:38 Och pratar vi konkret för trafärliga så lär sig Villeneuve också detta. Okej, han har sin linje, men han har en reserv som han låter ligga och sladda bakom den här linjen. Så han tänker sig att om du Nelsson sätter in sitt kolonnanfall här och försöker bryta upp, då har jag en reserv som jag kan kasta in. Mm. 17:57 där det behövs. Problemet blir bara att just därför att man är så dålig på att hålla den här linjen så slutar det med att den här reserven blir en del av den här linjen. 18:06 Fångas upp i den och det hela blir egentligen mer eller mindre ett kaos på den fransbanska sidan. 18:13 Innan vi pratar bort allt, ska vi ta det här händelseförloppet? Ja! 18:18 Det kan vi göra. Jag tänkte bara nämna det. 18:24 Vi kan prata mer om Nelson sen, men det här är inte Nelsons första strid. Det är så fantastiskt med honom att han faktiskt är chef i ett antal sådana här stora sjöslag. Han utkämpar ju väldigt många framgångsrika sjöslag och det är ju lite intressant. Men om vi tar själva slaget så är det ju på det här sättet att Napoleon står ju med en stor armé i Bologna vid Engelska kanalen och har ju för avsikt att ta sig över till Storbritannien precis som vi pratade tidigare här. Och den franska flottans uppgift som den ju inte klarar av att lösa. 18:54 Och då är vi ju framme nu här i augusti 1805 och då har Napoleon gett upp Han inser att den franska flottan kommer inte kunna rensa engelska kanalen från den brittiska flottan utan han ändrar fokus. Han bestämmer sig helt enkelt för att göra någonting annat och det slutar ju sen med det som man brukar kalla för Ulmkampanjen, anfallet på Österrike och segen vid Austerlitz och så vidare. 19:16 Men fortfarande är det ju så att det finns en fransk-spansk flotta som är oerhört stark ändå trots allt. Den finns i Cadiz och där finns Villeneuve. Villeneuve får då i order att ta den här flottan in i Medelhavet. 19:32 gå till Toulon och återupprätta en stark eskader vid Toulon och kunna dominera Medelhavet. Så det är nu förutsättningen här. Så att Nelson försöker lura ut nu Villeneuve. Villeneuve ska försöka smita undan in i Medelhavet. Det är förutsättningarna här. 19:55 Och Bellson är så smart att han skickar till och med iväg då sex stycken linjechef för att minska sin flotta lite för att visa Villeneuve att han inte på något sätt skulle vilja slåss. 20:08 Okej. Och så är det stort risktagande ändå. Risken att de försvinner från det. 20:14 Och då till slut så nappar ju Villeneuve på det här. Dessutom ska vi ha klart för att Villeneuve är dessutom hårt pressad om Napoleon. 20:23 Man kan ju också nämna faktiskt att Villeneuve är faktiskt en av de få som undkommer det här förintlande slaget vid Aborti i 1798, som är en av de stora Nelsons segrar, där Nelsson faktiskt utraderar den här franska Toulon-eskaden faktiskt. Så det är därför man vill bygga upp den igen från fransk sida. Det finns många saker som hänger ihop, men hur som helst så ger sig Villeneuve till slut ut. Och när han väl kommer ut, han seglar söderut och så ska han vända in i Medelhavet. 20:52 och Addis ligger ju på Sydsbytelspann då inser han att Nelson har lurat honom och Nelson siktar honom och han inser att britterna kommer snart att hinna upp oss Och man får väl säga att lite panik får han, sannolikt. Det han gör är att han vänder sin flotta. Så att när britterna anfaller så är den fransspanska flottan egentligen i en linje i sydnordlig riktning på väg norrut. Och vinden kommer in från väster. 21:22 Och Nelson bestämmer sig för att dela upp sin flotta i två stycken kolonner. En nordligare kolonn under sin egen ledning med HMS Victory i spetsen. Och en sydligare kolonn som anfaller nu in från väster från sidan den spanska linjen under Collingwood- och Royal Surin i spetsen. Två stycken stora brittiska linjesköpp. Det som sen händer är att slaget inleds med att den spansk-franska linjen klyvs i tre lika stora delar. 21:54 Det kan man säga enkelt. 21:56 Just det. Han går helt emot den här principen då att de här linjerna ska mötas och gnuggas mot varandra. 22:06 Ja, eftersom han ju egentligen har inte riktigt vinden i ryggen men han har vinden i alla fall från väster från rätt och så skulle han ju egentligen kunna formulera ett en linje och tänkt sig nu att sigla upp parallellt med Elspang och börja den här så att säga linjen. 22:21 Eller kunna tänka sig att han hade vänt sin flotta och kommit norr ifrån och seglat söderut. Nu vet inte jag exakt hur förutsättningarna var om det hade varit möjligt. Men det finns inte mer Nelsons tänkande. Han vill ju kliva upp den flottan som är nummerärt större än hans. Då är han ju så smart. Den här norra delen av den fransk-spanska linjen fortsätter ju framåt. Den involveras ju inte i striden utan den skulle väl egentligen ha vänt och kommit tillbaka. Men de räddar sig ju inte Cadiz istället. 22:55 Så då blir det tydligt att britterna är nummer rätt överlägsta nu. 23:00 Självklart är det precis som vi har beskrivit då att när man passerar igenom den franska linjen så kan man avge de här frödande bredsidorna som spelar. 23:08 sveper längs med de franska linjerna och sen kan man välja ut sina offer. Nelson siktar på Vilnövs flaggskepp, ett franskt flaggskepp och passerar bakom det och sen inleder han strid med ett franskt fartyg som heter Redotables som sen kommer att fastna längs med HMS Victory i en våldsam strid. 23:37 Den här striden mellan Redutabla och HMS Victory, den hamnar lätt i fokus när man läser om Trofalgar. 23:44 Jo, den gör det. 23:45 Och det är lite oklart. Man får lite känslan av att det bara var det här och avgjordes. Det här med flaggskeppen och befälhavarna och deras öde under de här striderna, det är ju någonting som återkommer i historien som tidigare har varit väldigt viktigt. Bland annat när vi pratar om Nepanto till exempel. Men i den här typen av slag så känns det inte lika... Det är också så att Nelson dör. 24:08 Han stupar ju under slaget. Man undrar varför det har varit ett sådant fokus på just Redutables som inte ens var flaggskeppet från fransk sida. 24:18 Jag tror att det har att göra med så du säger för nu är vi inne lite på det här med historieskrivning och mytologin kring Nelson och alltihopa det här och den här striden och man har ju också liksom höjt upp den här befälhavaren på redotablet som ju ändå slåss in i det sista. 24:34 Men det är ju flera fartyg här nu så man måste ju se det här nu som ett gyttet kaos av brittiska fartyg och franska och spanska fartyg och om vartannat. Men det som händer är att ganska snabbt faktiskt så stryker väldigt många av motståndarna flagg som det heter. 24:48 Alltså ett tiotal fartyg är ganska omgående helt enkelt, kastar in handduk. Redotable är ju ett av de få som inte gör det faktiskt. 24:56 Och sen skjuter man ju då de här bredsidorna in i sidan och det måste ju vara en fruktansvärd upplevelse. Masterna far ju direkt på Redotable. 25:08 Och sen så är det bara ett sånt här inferno. Och så gör man sådana här entringsförsök och något annat. Och Nelson stupar ju då, och det kan man ju säga att han stupar ju faktiskt från ett skott uppifrån märsen innan masterna åkt på Redutabler. 25:23 Så skjuts han ju faktiskt träffas av en spanjor. 25:25 Det är ju deras enda bragg. Det vet jag också är något som jag plockade upp i läsningen. Spanjorerna i brist på annat ägnade sig väldigt mycket åt skarpt skytte inför slaget. 25:39 Så det lyckas de ju märka sig i alla fall. 25:41 Så innan han dör så får han ju klart för sig att segerna är vunnen och han kommenterar ju själv att han är så väldigt nöjd med att han dör men att han har gjort sin plikt. Och han kommer ju sedan att föras hem då i det här linjeskeppet faktiskt i en tunna med brandy och får ju sedan en enormt hedersam begravning. 26:00 Så att den här Nelson är ju väldigt intressant som figur. Han har ju lång karriär och den pågår ju under många, många år. 26:08 Han är med i slaget vid St. Vincent redan Redan tidigare, 1797. 1998, slaget vi har på Kirin Nilen. Han anfaller ju faktiskt danska flott av 1801. Så det är en oerhört erfaren person där. Han får ju lida mycket. Han mister ju sin arm, bland annat. 26:26 Sin ögra arm. Han mister synen på ett öga. 26:30 Det är en så väldigt speciell person. Vi ska inte nämna nu alla de här politiska skandalerna kring honom. Han inleder ju kärleksaffärer med bland annat den här... 26:39 Madame Hamilton och så vidare, det behöver vi kanske inte beröra. 26:43 Men han är ju något av en, vad ska vi kalla det för, lite sån där movie star egentligen. 26:48 Ja, men precis. Det här med att han blir var med armen, att förlora sin arm i strid sen bland sjömän, det är ju också en slags symbol, en liknelse till Nelson. Att det var liksom någonting som ganska upphöjt. Och det tycker jag man kan se i en del, jag vet inte om du har läst sådana här piratsager och grejer när du när du var barn. Nej, inte så mycket faktiskt. Nej, men den där typen skattkammarön och den typen av... Just det. Det finns något ärofyllt i de här sjömännen som har förlorat en arm och så. Ja, men hur som helst. 27:19 Men en annan grej som är också den här Nelson Checker, jag vet inte om du har hört talas om det. Det är så på sättet man målar HMS Victory. Det hade ju svart och gula ränder egentligen. Och sen hade de svarta luckor, tror jag. Så det blev som en slags... 27:34 rutmönster på HMS Victory som var unikt för det skeppet just då. Men det kom sedan att kallas den Nelson Checker och blev väldigt populärt under tiden efter att man skulle måla om skeppen i den här stilen. Så det är precis som du säger, han blev någon slags tidiga 1800-talets movie star där allting liksom har en slags Nelson-prägel. Men det är ju någonting som han har byggt upp i efterhand också får man väl komma ihåg. Även om han var även känd under sin levnadstid så har ju man haft alla skäl att upphöja den här bragden också i efterhand. 28:03 Och det är ju klart att även om Napoleon hade inlett sitt landkrigsföring i en annan riktning så var ju det här väldigt betydelsefullt. Och man drog ju naturligtvis en stor lättande suck i Storbritannien. Här nu var hotet mot de brittiska öarna borta. Och sen kunde man ju inte överblicka att man sen så småningom skulle starta den här långa eran av hundra år av sjödominans. Men det är klart att han är betydelsefull. Och det vet ju alla i en vars man har varit i London. Trafalgar Square och... Man får blicka upp där mot pelaren där han står. 28:34 Jag bara säger, watch out, kan jag bara säga. Man kan ju lätt få duvskit i facet där man gör det. 28:41 Så visst är han ju betydelsefull. Det kan man inte komma ifrån. Men man ska också vara lite vaksam. Det finns ju en väldigt sån här mytologisering kring honom. Ja. 28:50 Ja men man kan jämföra. Får jag bara säga en sak på tal om det? Det är ju att man kan jämföra ganska bra med skillnaden i Frankrike. Hur det här slaget mottogs där där man i princip bara tegerhjälde. Och egentligen inte ville prata om det i huvud taget. Det första 1880-talet som man började nämna det. Och det är väl antagligen som en del av den här nya identiteten man försöker bygga upp efter 1870-71 slaget med kriget mot Preussen. Att det är en slags ny identitet för Frankrike. Då har man börjat hantera de här sakerna. Och det är likadant. 29:21 Hjälten Nelson kan ju kontrasteras mot Mille Növ som var en person som var väldigt motvillig. Han är en antihjälte på många sätt. Han är helt ovillig att göra det här slaget. Och det sägs att han är helt medveten om att han inte skulle klara av de här sakerna och att han tyckte att Napoleons planer var dåraktiga och liknande. Så det finns ju också, i kontrast med den franska erfarenheten så blir det ju väldigt tydligt. Och det är intressant med Spanien också tycker jag som ett land där man egentligen lite ovilligt har gått med i. De var ju också en stor del av det här slaget men på ett ganska ovilligt sätt blev vi indragen i den här konflikten. 29:56 Och där man egentligen ser upp till britterna och man hade en ganska god relation efteråt också. Och man kunde inte samarbeta i det här efterspelet som var sen. Det kommer ju en stor storm här nu. 30:07 Många av de här soldaterna och sjömännen blandas ju på land för de försöker ta sig in mot land runt Cadiz och så. Och där då britter och spanjorer lyckas samarbeta medan fransmännen då får hålla sig på sitt eget hörn. För deras del så var det här ett ärofyllt nedolag från spanjorernas sida så att man skämdes inte på det på samma vis men samtidigt blev det ju ingen bragd. 30:34 Nej, och för framsmälen med ett hopplöst bekräftelse av att man höll inte samma nivå som britterna och att man liksom inte lyckades knäcka britterna trots att man ju hade faktiskt överlägsnande med det här resurser som vi har beskrivit. 30:47 Ja, men exakt. Och det som är intressant och som jag tycker vi kan prata lite grann om det är ju Napoleons syn på sjökrigsföringen här som också har varit lite kul. kontroversiellt. Att man har då hävdat att han har haft ganska dålig koll på de förutsättningarna som råder till havs och att han då försökte bedriva en slags landkrigföring till havs. Att man satte upp väldigt tydliga strategiska mål och tänkte att det handlar bara om att genomföra. Men att man då inte kunde ta hand Då inte tog hänsyn till väder och vind och alla de olika problem som uppstått på havet. 31:20 Och där är det ju någonting som man har diskuterat. Hur passant vet jag inte. Det säger sig att han inte hade några bra rådgivare heller. Och han ville väl själv egentligen byta ut Villeneuve alldeles precis innan. 31:32 Jo, han är pressad, Björn Lööf, av det som vi var inne på, att det faktiskt finns en ersättare på väg om han uttrycks så. Nej, men det där är ju spännande, för man kan ju lite bara svepande dra någon sorts argumentation att ja, men Frans Benin är inget sjöfolk och sådär, för det stämmer ju inte, det är ju inte någon argumentation som håller. Men det är helt klart att Napoleon hade inte något tydligt och klara idéer om vad flottan skulle använda. 31:56 Inte alls på det sätt som med landkrigföringen. Samtidigt hade han ju den här visionen om världskära väld och tankar. Och det är klart att där måste ju flottmakten också ingå. Jag tycker att det här är ganska... Det är ganska spännande. Jag tänker lite på parallellen här nu genast. Det är ju väldigt farligt med sådana här paralleller. Vi har ju varit inne på det här. Och då Fittler ju faktiskt inte som krigsledare heller hade något stort engagemang eller djupare förståelse. Räder som ju på tysk sida var ansvarig för den här sjökriva. Han hade olika uppfattningar och han uppfattade ju att Hitler inte riktigt förstod. Så lite spännande det där tycker jag ändå. 32:29 Och sen satt ju den här innovationen som du tillskriver Nelson här. 32:35 Att det här att man förändrar kanske både det operativa och faktiskt också det här taktiska uppträdet. 32:42 Det verkar man ju helt främmande för på operansk sida. Och vi har väl försökt förklara det med att man hade dålig utbildningsnivå. Men det handlar ju också om aktörers faktiskt här. Och det är väl det vi är lite inne på nu, en aktörsförklaring här. Att det är ändå figurer, personer här som inte tar något initiativ. Men jag tänkte liksom att... Jag tänkte att vi måste prata lite om de här fartygen också, men innan vi gör det så tänkte jag ändå att vi skulle konstatera att det är ju klart att tio fartyg tas ju av britterna, var och bara fyra sen så småningom flyter. 33:12 Det är ju många av de här sjunker på grund av stormen och man har ju stora förluster på den allierade sidan när man räknar med ett över 2000 död och ett stort antal tillfångatag då. 33:22 Britterna har ganska små förlust i den situationstecken. Där man ju räknar kanske uppåt 500 döda och faktiskt 150 av dem är på HMS Victor som har stort antal döda under det här slaget. 33:36 Och även de brittiska fartygen blir ju väldigt skadade. Men det är klart att här utraderas ju egentligen Frankrikes offensiva kraft som sjönation under Napoleon-krigen. 33:49 Och sen tänkte jag ju att Vi skulle prata lite om några fartyg, för den här HMS Victor är ju fantastisk. Det går ju att se på Ortsmuff, den ligger ju kvar fortfarande. 34:00 Just det, det är ju faktiskt världens äldsta slagskepp. I tjänstvarande. Nu känns det ju som museiskepp, så den har liksom ingen funktion. Men man har ju använt den som skolskepp ett tag, under 1800-talet. Men det är ju spännande. På tal om det som vi pratade om innan, det finns ett konservativt drag också. Inte bara att sjökrigsföringen är ganska självständig, den är också oerhört konservativ. Och det syns ju även i skeppsbyggandet under den här tiden. 34:32 För HMS Victory som framhävs som den största och mest framgångsrika... 34:38 Första rangens skepp under den här tiden har fått en väldigt central roll i berättelsen om Trafalgar. Det är faktiskt byggt 1765. Så vid det här laget är det alltså ett 40 år gammalt skepp. Om man tittar på nutida exempel så är det ju sällan som skeppen håller så pass länge. För att den tekniska nivån går så pass snabbt att man utvecklar krigföringen på olika vis. Men det gör den ju inte under den här tiden och under 1600-1700-talet så är det ju ganska samma. Och det är också så att HMS Victory är designad efter en förlaga, ett skepp som är ännu äldre. 35:12 Man lånar i princip samma design och så bygger man upp ett något större skepp egentligen. Och det är ju liksom ingen liten pjäs. Jag tycker man kan komma ihåg att HMS Victory kan jämföras ungefär med ett hangarfartyg idag. 35:27 I kostnad, ja precis. I den investering som en stad måste lägga in för att bygga det här skeppet är enorma summor. Man hade bara ett fåtal och man använde dem inte hela tiden. Så under lång tid så ligger HMS Victory som reserv bara. 35:46 Jag tror första slaget som är med i 1768 så är den med vid ett antal viktiga strider, bland annat 1778 i samband med frihetskriget i USA. När Frankrike blandas in så skickar man dit HMS Victory. Men det används just så sent som mot 1790-talet. Och 1799 bestämmas det faktiskt för att man ska lägga ner det eller att man ska plocka isär det och använda det till andra skepp. 36:11 Och det kan man ju fundera på, men det är klart att skeppet består ju faktiskt av material från 3000 ekträd. 36:21 Ja, det är ju en liten skog hörde du. Ja, precis. 36:23 Det är liksom en hel skog som krävs. Och ändå är det inte, i moderna mått mätt så är det ju inte jättestort. Alltså det är ju 60 meter långt ungefär. 36:33 Om man då jämför med de här stora slagskeppen som vi har pratat om, Bismarck och... 36:38 och de här japanska skeppen så är det ju egentligen ingenting. 36:42 Och dubbelt så lågt om man räknar rigg och grejer med alltihopa så får man kanske en länk på över 100 meter som det sträcker sig ut så att säga. 36:50 Ja, precis. Men det är ju inte liksom... Den dagens mått är det ju enormt. Men det är ju intressant att i 1799 bestämmer man sig för att man ska plocka in det här skeppet. Men sen så av en slump egentligen så är det ett annat första rangens skepp som kör på grund. Någonstans exakt var minns jag inte men resultat av detta blir då att man bestämmer sig för att man ska reparera HMS Victory. Då får man lägga ungefär lika mycket pengar igen för att hålla det flytande. Och så skickar man iväg det. Så det är liksom en veteran som Nelson tar över inför Trafalgar och det är ju inte hans egen. 37:26 Det är ju många befälhavare som har tjänstgjort på HMS Victory. Ja. 37:33 Och 104 kanoner är ju en enorm. Men det är ändå inte tidens största. I tidigare tillfälle har vi pratat om det här spanska skeppet. 37:41 Ja, precis. 37:42 Santissima Trinidad, va? Med 120 kanoner. Ja, så det är större. 37:47 Men sämre övat med faktiskt inte fulltalig besättning och så vidare. Så det är klart att H-Min Victory var ju en krigsmaskin, en enorm artilleriplattform. Jag kan ju lägga till det att det är fantastiskt att de här eksidorna då kunde vara ända upp till 70 centimeter. Så att det här stora fartyget kunde, om man uttrycker sig så, absorbera ganska mycket fientlig eld. Och därför gick man ofta i spetsen med de här stora fartyget. För under inseglingen mot fienden så blottade man sig under en kort sekvens. för de här fientliga bredsidorna tills man hade nått fram. 38:20 Då var det bäst att gå i spetsen. 38:23 Sen tycker jag att man kan nämna några saker kring det. Artilleriet var placerat längs med ett antal batterideck och i botten hade man de här 32-pundiga kanonen. Då räknar man ungefär vikten på kulan, ungefär hälften, 15-16 kilo. 38:39 Sen på nästa däck 24-pundiga och sen 12-pundiga. Enormt. 38:44 antal kanoner på det här fartyget. 38:47 Och vilket tryck när man avfyrar det här och vilket inferno det måste ha varit med krutrök och så vidare. Och sen tycker jag en sån där detalj som jag brukar lyfta fram ofta att det är inte bara de här fullkulorna som dödar och lämnlästar människor. Eller faktiskt ofta så kunde man också skjuta kulor som hade en kedja emellan för att förstöra rik. Ofta har det ju så att fransmän sköt i större utsträckning mot rik. Medan britterna sköt i större utsträckning mot skråvet och sänkte därför oftare fartyg. 39:21 Och att britterna också började utveckla mera korta kanoner som var effektivare på kortare avstånd, så kallade karonader, men som var snabba att ladda om. 39:32 Och jag ska säga att när de här kulorna slår in i fartygssidan, då splittras ju trävirket. Och där har vi ju mycket av det stora lidandet som utspelar sig bland besättningen, nämligen att de här träflisarna skjuter ju in i de här oskyddade kropparna på besättningen. Och det är ju där många dör av, alltså träsplitter. Inte av att få en kula direkt på sig. Just det. 39:58 Nu kan man komma ihåg att skämen på den här tiden hade inte ens skor. 40:01 Nej, nej. Och också att man hällde ut sand på batteridäcken därför att om det skulle vara så att någon stupade, dog och det blev blod och sånt så skulle man inte slira. Så det finns ju en del makabre detaljer här naturligtvis som är spännande. Och att slåss där inne i den där klaustrofobiska miljön på batteridäcken. 40:24 Samtidigt som de öppna däcken på ovansidan var ett väldigt farligt plats att vara om man var marininfanterist och slogs där uppe på däcket och helt oskyddat. Det är klart att det finns en mänsklig sida här som man har svårt att sätta sig in i. 40:43 Det skulle vara kul att återkomma till just den här typen av krigföring, ha ett mer tematiskt orienterat avsnitt att prata om dem. Speciellt om man jämför dem med den äldre, den här galärkrigföringen som vi tidigare diskuterat. 40:59 Men hur som helst, det var när jag avvikade. Men ska vi prata lite om efterspelet också. Det som händer är ju att när det här slaget är över så svepar det in en stor storm som egentligen tar lika många skepp och soldater och sjömän som själva slaget gjorde som egentligen är mer drabbande än själva sjöslaget. Det är ju intressant. Men en konsekvens här, om man säger till mer på lång sikt, är ju att britterna då inleder en blokad av de här hamnarna. 41:32 Eller fortsätter, ska man ju kunna säga. 41:34 Ja, precis. Och egentligen befäster den situationen som de redan har varit rådande förut. Och det här kontinentalsystemet som vi lite grann inledde med att diskutera kom ju faktiskt först senare. Det var först 1809 egentligen. 1806 i Berlin. 41:50 Just det. 41:53 Som Napoleon införde här och det blir ju en slags hem, det beror på hur man ser på det, men ett sätt att försöka låsa ute Storbritannien. Och det är ju här då som det här inlesen här eran när Storbritannien då blir en sjöfararimperium. Men jag tycker också att man kan, det är lite av en klisché att säga det, men man kan ju säga vad det betyder i praktiken så var det ju faktiskt så att i och med att man låste in den här franska flottan i de spanska och franska hamnarna så kunde man också ta över ett antal viktiga stödjepunkter i Västindien, i Sydafrika och Sydostasien. 42:32 Och då var det bland annat, i Sydostasien är det intressant här för då eftersom Holland då samarbeta med Frankrike den här tiden så tar britterna nu över ett antal holländska kolonier och hamnområden och befäster sin makt i det här området och man gör samma sak i Sydafrika, ta över den holländska kontrollen där och detta gör också att man kan säkra handen mellan Indien och England på ett helt nytt sätt och säkra den sjöfartsleden och sen så gör man samma sak i Västindien och fransmännen försöker ju på sitt håll ändå försöka åtgärda det här, de är ju inte helt passiva Men problemet är ju att de också underminerar sin egen situation eller sin egen position i de här områdena. 43:12 Man understödjer eftersom man inte skickar dit egna skepp. Man försöker 18-9 lyckas faktiskt göra en utbrytning från Bräst. De lyckas smyga iväg med ett antal skepp men det får ingen större effekt och de skingras i en stor storm på tal om alla de här märkliga variablerna som kan spela in under den här tiden. 43:27 Krigrestriktioner. 43:29 Ja, precis. 43:32 Men det som händer är att de försöker understödja lokala ledare i de här kolonierna och uppmuntra till privateering som heter på engelska, en slags piratverksamhet egentligen. Men engelskmännen slår ner detta och... 43:48 En konsekvens blir ju också att man gör sig av med de här lokala ledarna. Så det som hände är ju att England helt enkelt befäster sina kontrollen över sina kolonier. Och det är ju det som också säkrar handelsvägarna och det är ju också det som möjliggör det här enorma inflödet av kapital som strömmar in i London under 1800-talet egentligen. 44:12 Men jag skulle vilja lägga till och förstärka det du säger. Här börjar helt enkelt det brittiska och globala världskära väldet på de sju haven. Och också faktiskt att, brukar ni i del historiker peka på den här kontinentablokaden som ju har att göra med Trafalgar och sjökrigföringen. Att mycket av, industri kanske är fel att säga vid den här tiden, men i alla fall den här näringsverksamheten som flyttar österut i Europa och att sådana här textiltillverkning och sådant flyttar längre österut in på kontinenten och försvinner från Atlantkusten. 44:45 Så man kan säga att Atlantkusten är en stor förlorare. Städerna längst bland den holländska och franska Atlantkusten förlorar här och tappar mycket av sin förindustri och manufaktur och sådant och den flyttar på grund av de här storpolitiska förvecklingarna. Så att Här är ju trafalliga en pusselbit i en mycket större utveckling som är ju ekonomisk och social och storpolitisk och global faktiskt. Det tycker jag vi ska lyfta fram här. 45:16 Och just det här med att knyta ihop Europa och världen i övrigt tycker jag blir väldigt tydligt när vi pratar om sjökrigföring. 45:26 Absolut. Ja, men vi ska... 45:29 Vi kanske är ganska nöjda faktiskt. Ja, precis. 45:34 Jag kanske avslutar med min havregrynsgrötsgrej då bara. 45:39 Jag tänkte också komma med en chockartad sak här också. 45:42 Varför knyta ihop säcken då? Det här är lite off-topic, jag känner. Men det är ju jättespännande då. En av konsekvenserna av att London blir en sån metropol nu är att det kommer upp väldigt mycket taxiverksamhet där. Det är de här hästarna. Det finns en speciell typ av taxi under den här tiden som kallas Handsome Cab. Det är en slags tvåhjul i vagn med ett spann med bara en häst. Och så sitter den här kusken ovanför den här lilla boxen som man åker med. 46:12 Det här fanns otroligt många sådana i London. Och vad behövde dessa hästar äta? 46:18 Havre. Havre. 46:20 Svenskt havre. 46:23 Det där kopplingen finns. 46:25 Lite Sherlock Holmes där faktiskt. Jag tänkte bara avsluta med att erkänna att vi brukar ha ett julpussel varje år faktiskt. Här i min familj. Vad tror du var för motiv på årets julpussel? 46:39 Jag var väldigt sugen på att köpa ett pussel i julas på HMS Victory. Jag gissar att det var exakt det som det var. 46:46 Med de orden kan vi väl avrunda. Och sen en tilläggsinformation faktiskt. Vi återkommer ju. 46:52 Podden återkommer ju och rullar ju på under hela sommaren. 46:55 Och nästa avsnitt då fångar vi ju upp andra världskriget som ju för 80 år sedan vid den här tiden ju gick in i kanske sitt början på slutenskeende. Nämligen Hitler-Tysslands anfall på Sovjet, det som man brukar kalla för Barbarossa. Så att på återseende och återhörande ska vi nog säga. Tack ska vi ha Peter, vi brukar ju alltid tacka oss själva. 47:20 Ja, vi kan göra det den här gången också. Tack ska vi ha. 47:24 På återseende. 47:25 Vi tackar Peter Bennesved och Martin Hårdstad. Kontakta gärna Militärhistoria-podden via mejl på militarhistoriepodden at historia.nu. 47:35 Peter och Martin vill gärna få in synpunkter och förslag till programidéer. 47:56 Varför bryts Europas fred gång på gång? I sin nya bok Den förlorade freden skildrar Wilhelma Grell hur Europas otaliga försök att skapa en bestående fredsordning har misslyckats. Från första världskriget och fram till idag kommer Europa någonsin nå en långvarig fred. Boken är utgiven av historiska media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel nära dig.